FEM SRA 1 AR ER OS AS AT SE a ren m. m. Gyllenhaal, med gillande af t. f. kansli-lic lepartementschefen Fyrvalds yttrande, som icke bi-lle rädt änmärkningens fastställande, förklarat densam-li ma böra förfalla, n I K. Generaltullstyrelsens resolution finnes, såsomin skäl för anmärkningens ogillande, andraget: att sty-Id relsen väl funnit, att 30 af Seglations-ordn., ijd råga om angifningstid, afser inkommande gods, ehvadlsi det är ämnadt till förtullning eller nederlag, menlg ansett högstberörde nådiga förordnings 33 , hvarsg stadgande härleder sig från äldre id, då nederlags-u inrättning i Sverige ej fanns, icke åsyfta att medlf strafftull belägga andra varor, än som : vid förtull If ning origtigt angifvas, dels emedan Nederlagsförord-n ningen, som citerar 50 i Segl.ordn. rörande an-lo gifningstid, icke åberopar hvarken denna författninglg i afseende på angifningssätt, eller 33 , hvari ansvaret för origtig angifning bestämmes, dels enär sednare perioden af denna 33 , genom ordalydelsen (vhar angifningen varit föranledd af origtighet ifacturan, betale godsegaren blott den högsta enkla tullen) påtagligen visar, att S:n handlar blott om varor, som förtullas., — Huruvida stadgandet i 33 uti nu gällande Segl.ordn. härleder sig från den tid, då nederlagsinrättning i Sverge icke existerade, hvilken tid mätte hafva sträckt sig mycket långt tillbaka, ty redan för 400 år sedan fanns här i riket en sådan inrättniog, samt hurudan ordalydelsen i :n då var, är väl icke bekant; men att det nuvarande stadgandet åsyftar och uttrycker, att med strafftull böra beliggas såväl de varor, hvilka vid förtullning origtigt angifvas, som de, hvilka origtigt anmälas till nederlag eller kreditupplag, visar sig klart dels då man tager i betraktande lagstiftarens afsigt med föreskriften af strafftull, som måste vara att afskräcka en godsegare från hvarje försök att genom orätt angifning, vare sig till qvantitet eller qvalitet, undandraga staten de tullafgifter, hvilka för en till riket införd vara äga rum, — dels då man kombinerar 30, 31, 32 och 33 SS med hvarandra; hvarvid man finner först och främst, att uti den angifningsinlaga, som enligt 30 bör aflemnas å allt med ett fartyg inkommet gods, antingen det är ämnadt till förtuillning eller nederlag, skall, jemlikt 34 S. godset upptagas till rätt namn och art, antal, svenskt mått, mål, vigt eller värde, och derest godsägaren, i saknad af factura, ej kan lemna så specifik uppgift å godset, som nu sagdt är, skall det i inlagan under edsförbindelse gifvas tillkänna; vidare, jemlikt 32 S, att om godset med mer än 40 procent stiger till högre antal, mått, mål eller vigt, än hvartill det uti angifningsinlagan blifvit uppfördt, skall dubbel tull beräknas; samt slutligen, enligt 33 S, att om angifningen af godset skett med lägre tull, än den verkliga, som är högre tull underkastad, skola afgifterne å den sednare varan äfvenledes åläggas till dubbelt belopp mot hvad taxan utsätter; men har angifningen varit föranledd af origtighet i facturan, betalel!l godsägaren blott den högsta enkla tullen. Dubbel tull är sålunda stadgad för all origtig angifning; ochl1 det är ej något tvifvel underkastadt att, om menin-l:; gen varit annan, hade uti 32 S, i stället för an-le gifningsinlagan, stått förtullningsinlagan, samtl. uti 33 , i stället för angifver, stått angifver tilll: förtullning. Beträffande sednare perioden i 33 S,l; så kan revisionen icke fatta annat, än att densam-l1 ma blott innefattar ett förklarande, att vid så be-l1 skaffad casus, som der omtalas, någon strafftull ickelr äger rum; men hvarvid, i händelse angifningen skett s till direkt förtullning, naturligtvis högsta enkla tul-ig f I ( 1 E 1 mm OA OA -— -— -—-—— PO fj— — — An mn As b(A AR AA — rn FR RS ( len likvist måste betalas. Hvad åter angår K. Generaltullstyrelsens förklarande, att Nederlagsförordn., som citerar 30 Seglationsordn. rörande angifningsig tid, icke åberopar hvarken denna författning i afseende på angifningssätt eller 33 , hvari ansvaret för origtig angifning bestämmes; så hade visserligen nederlagsförordningens redaktion varit fullständigare, om ett sådant åberopande ägt rum; men då emed-17 lertid derstädes något undantag för nederlagsvaroris icke göres i afseende på den strafftulls påföljd, hvil-ls ken, såsom förut är visadt, blifvit i sistnämnde Sls föreskrifven för all origtig angifning, torde äfven deraf följa, att tillämpningen också bör äga rum på lt nederlagsvaror. Vid den i resolutionen vidare förekommande an-lt märkning, att då i öfrigt, vid betraktandet af för-ls fattningssystemet, det icke är sannolikt att lagstifta-l!a ren velat bestraffa en möjlig undansnillning af 20 ål; 30 rdr med böter till ett belopp af 8 å 9000 rdr;1 — torde, i händelse samma anmärkning skulle haf-la va sin tillämpning på förevarande fall, få erinras,!f att det förekommer revisionen oförklarligt, huru styrelsen kunnat antaga, att den möjliga undansnillnin-r gen blott skulle uppgått till 20 å 30 rdr uti före-l; varande anmärkte angifningsfråga; ty om varans be-!g skaffenhet af karfvad tobak, ej knaster, vid besigt-! ningstillfället icke blifvit upptäckt, utan densammale fått gälla för hvad den angifvits vara, nemligen tobaksstjelk, hvilket äfven utan brottslighet och vårds-1 löshet skulle kunnat inträffa, synnerligast när manll vet att, vid den mängd vägningsgöromål, som oftalt på en gång kopa sig, den kontrollerande tulltjenste-1 mannen till stor del måste förlita sig på godsegarens, rigtiga uppgift af varans beskaffenhet, så hade nå-h gon re-exportering deraf troligtvis icke kommit ill fråga och godsegaren sålunda vid varans förtullning sedermera från nederlaget vunnit på den origtigal. angifningen, skillnaden i afgifterne mellan karfvad) tobak, ej knaster och tobaksstjelk, utgörande för det: anmärkte partiet 21,632 omkring 7000 rår bko.ll Med den uti K. Generaltullstyrelsens resolution f slutligen förekommande erinran, ,att i afseende påls den af revisioner åberopade Kongl. Maj:ts mådiga resolution af den 42 November 4846 förekommerli den skiljaktighet, att högstberörde resolution -icke,! såsom den nu för handen varande fråga, angick be-lf skaffenheten af gods angifvcet till nederlag, der va-jö rorne anses ännu befinna sig å utrikes ort, utani! qvantiteten af gods, angifvet till kredit-upplag, somlrt enligt 144 af tulltaxe-underrättelserna egentligen! blott innefattar ett anstånd med tullafgifternes be-1 talning; tyckes K, Generaltullstyrelsen vilja hänty-li da, att den strafftull; som Seglationserdn. föreskrifver, bör i enlighet med åberopade K. resolutionen, äga tillämpning, endast då en vara origtigt angifvesd till kreditupplag, men ej då den angifvits till ne-li derlag. å Alt en dylik åsigt likvisst icke kan vara den rät-ö ta, har revisionen förut, på sätt resolutionen omför-d måler, sökt visa; och för att finna rigtigheten häraf!s vara af K. Generaltullstyrelsen sjelf tillförene erkänd, behöfver man blott genomläsa dess härvid underlk litt. B. fogade underd. utlåtande af den 28 OktoberG 1846, angående handelshuset Tyden Comp:s besvär A och nådansökning i fråga om dubbel tull för felak-h lig angifning till kreditupplag af ett parti socker, e uti hvilket utlåtande K. Generaltullstyrelsen blandin annat anfört: det klagandernes invändning, att Seg-lle plationsordningens 32 afser icke kreditupplag, hvarli till det omhandlade sockerpartiet angifvits, utan en-!te ;dast varuangifningar till förtullning eller nederlag, k torde förfalla, när denna 8 jemnfördes med 48 ;Nederlagsförordn., innehållande, att bestämmelserna i afseende på angifningstiden, bevakningen, vården och kontrollerne för nederlagsvaror, jemte godsega-!h; res och skeppares ansvarighet, gälde äfven för ett ,s gods, som upplägges å kreditupplag, att detih: genom 32 Seglationsordn. åsyftade korrektiflk äfven för sådant upplag tillämpas, vore ockln sdestomera nödvändigt, som både kreditoch ne-la