Aftonbladet – 26 juli 1849, sida 3

nationaldrägt, bevista förhandlingarne. Kos-l suth, oppositionens chef, besteg. tribunen och li föreslog att fordra af Wienerhofvet: 1:0: enl sjelfständig och ansvarig ungersk minister ; 2:01! skallebevillningsrätt ; 3:0 en demokratisk repre-l! sentalion, samt. 4:o. en konstitution för hela kejsardömet. Kossuths tal andades ej någon bitterhet mot Tyskland och Österrike, utan l! lifvades af glödande frihetskärlek och hat mot: den bestående regeringen. Öfverväldigad afli talarens vältalighet och händelsernas mäktiga l intryck, röstade hela den konservativa majori-; teten för Kossuths förslag, som redan samma dag blef förhandladt i Magnaternas kammare, men oaktadt Bathyanys, Michael Esterhåzys och Szechenyis kraftiga understöd, uppsköts förslagets antagande der, emedan erkehertig Stefan! hade rest till Wien för att taga order af Metternich. Denne gamle statsman uppbjöd nu sin sista kraft för att förebygga det oväder, som han, efter ett halft århundrades verksamhet, trodde l sig hafva gjort omöjligt i det lefnadsglada Wien. Han försökte att vinna Stefan för sina stränga förhållningsreglor, men denne, som insåg omöjligheten af att trotsa tidens mäktiga röst, nekade honom sin medverkan och lemnade Wien den 10 Mars. Metternich beslöt då att med ett maktspråk upplösa den ungerska riksdagen, utan palatinens samtycke, och skulle utan tvifvel hafva skridit till verkställande af detta beslut, så vidt icke det uppror, som var nära att utbryta i Wien, hade gifvit honom fullt upp att tänka på. — Den 13 Mars var hans makt bruten och han sjelf en flykting. Emedlertid hade icke Kossuth stannat vid sitt första steg. Under erkehertigens frånvarol hade han, i förening med Bathyany, utarbetat förslag till -en fullständig social revolution, hvilket han den 14 Mars förelade Ständertaffeln. Utan diskussion beslutade såväl dennal som Magnattaffeln — båda enstämmigt — att sända en deputation till kejsaren, för att fordra, förutom de förut antagna yrkanden: 1:o att alla skatter och offentliga bördor skulle fördelas på alla Ungerns bebyggare, utan hänseende till deras stånd, i förkållande till deras förmögenhet; 2:0 att urbarialbördorna och böndernas naturaprestalioner straxt skulle upphäfvas, men godsegarne hållas skadeslösa af staten; 3:o alt såväl borgare som bönder skulle erhålla en proportionerlig utöfning af rösträtt till val af fullmäktige för tiksdagen, hvilken icke längre skulle vara en representation af komitaterna och vissa kaster, utan af hela folket. Härtill lades önskningar om tryckfrihet, nationalbeväpning, jurydomstolar med muntlig framställning och offentlighet, samt union med Siebenbärgen, hvarom likaledes detta lands riksdag i sina sista sammankomster hade uttalat högljudda önskningar. Omedelbart sedan dessa beslut blifvit fattade, ankom underrättelsen om revolutionens seger i Wien, och under allmänt jubel uppdrogs det åt palatinen, erkehertig S:efan, samt Batthyany och Kossuth att framföra riksdagens fordringar inför thronen. Då denna deputation, beledsagad af talrika ungerska riksdagsdeputerade, den följande dagen passerade genom Leopoldstadt till Wien, mötte den de kejserliga härolder, som proklamerade konstitutionen för hela kejsardömet. Nästan burne på händerne af den jublande menniskomassan, som i detta ögonblick var genomträngd af iden om folkens broderskap, höllo de ungerska deputerade sitt intåg i kejsarstaden, der de den 16 Mars, vid en högtidlig audiens, fingo alla sina önskningar be-l, viljade och formligt stadfästade. Kejsaren upphäfde det ungerska och siebenbärgska hofkansliet; afskedade den hatade baron Josika, Metternichs vän och verktyg; och uppdrog åt ledaren för oppositionen i Magnattaffeln,; grefve Ludvig Batlthyany, att bilda den nya ungerska ministeren. Erkebertig Stefan utnämndes till vicekonung, med nästan suverän myndighet, oberoende af den österrikiska ministeren. Ännu en omständighet bidrog att stärka den nya regeringen. Den förra ungerska hofkan-l sleren, den rike och mäktige furst Nikolaus Esterhåzy, lofvade den sitt bistånd, och de talrika ungerska embetsmännen i Wien följde hans exempel. — Några oroligheter, som utbrustit i Pesth, oaktadt Klanzöls mellankomst, stillade sig vid underrättelsen om Metternichs fall, och borgarne beväpnades af öfverheten. I Ungern hade således utan blodsutgjutelse erhållit sjelfständighet och borgerlig frihet. Det var den ungerska riksdagens uppgift att bringa de nya statsoch samfundsförhållanderna till verkställighet, och göra dem gällande i alla särskilda delar af administrationen cch landet. Kossuth och Batthyany lade genast hand vid verket, redan innan ministeren var bildad. Dagen efter deras återkomst från Wien (den 18 Mars) framlades detaljerade förslag angående de sociala reformerna inför Ständertaffeln, hvarvid Kossuth förklarade att han icke åsyftade adelns upphäfvande, men att han blott under frihetens och nationalitetens banåer ville förena dess intressen med folket, genom att! införa allmän rösträtt till Ständertaffel, samt reorganisation af Magnattaffeln. Batthyany föreslog tillika att sekularisera de andliga godsen, hvilka voro högst betydliga, samt yrkade sammankallandet af den Sicbenbärgska Landtdagen för att förelägga densam— Ks RER Den gamle tjenaren, lika gråhårig som frun, hade under tiden ctällt en ctar kare med ut