Aftonbladet – 26 juli 1849, sida 3

— — — — ——-1O1T———-—-—— X —-—— KK innan han lemnade Italien; hon har äfven hört honom så mycket berömmas af en lärd bland hans landsmän, att hon icke allenast har för afsigt att, så mycket i hennes makt står, lindra hans lidanden, utan hon sänder äfven mig, sin trogna tjenarinna, hvars ålder och förbleknade gestalt skydda henne mot allt förtal, att personligen efterfråga och bringa henne underrättelse om hans helsa.n . Doktor Petitpre hade behof af all sin artighet och goda seder att afhålla sig ifrån att falla fru Isabella i talet, så förtjust var han öfver sin egen skicklighet, genom hvilken han så lätt förstod alla omständigheter och förbållanden i denna sak. Slutligen började han med dessa ord: Ja, ja, det är den namnkunnige advokaten, hvilken förde målningarne från Italien, som har talat så gynnsamt om maestro Luigi; hm — är det icke? Det är signor Giovanni Sansone; är det icke ?, Fru Isabella syntes upptaga doktorns tal utomordentligt illa, i det hon reste sig så hastigt hennes ofärdighet tillät, gaf Luigi ett slags nickning och gick emot dörren. Doktorn, icke den minst förvånade öfver hennes missnöje, framhärdade i att följa henne ned för trappan till hernes vagn, under ideligt pratande och komplimenterande. Knappast hade dessa två lemnat rummet, förrän Benvenuto skyndede fram till sin vän och sade med ängslig brådska: Luigi, när denne pladdrande doktor nämnde Giovanni Sansone, blef du ktiek som döden. Hotar någon fara dig vid denne mans ankomst? Säg mig hastigt, och jag skall veta att, lik en skicklig jägare, som drager det rasande vildsvinets anfall från den svaga eller försvarslösa till sig sjelf, ställa mig emellan min vän och faran, som hotar honom! Säg, hvad är det emellan dig och Sansone? (Forts.)