LITTERATUR. Anjala-Förbundet, bidrag till dess historia, efter enskilda och offentliga handlingar, af Maunu Malmanen. (Slut från gårdagsbl.) Ehuru dessa olika åsigter hvar för sig innehålla mycket sannt, kasta de dock icke en blick på Anjalaförbundets egentliga grund, sådan som förf. anser för den rätta. Denna sätter förf. i sammanhang med tvenne olika politiska partier, af hvilka det ena existerade i Sverige långt före finska krigets utbrott. Detta kallades Sjelfständighetspartiet; det andra, åter, Anjalaförbundsmännen, var sednare och hade ett helt annat politiskt syfte, ehuru begge partierna slutligen smälte tillsammans. Förf. säger härom: De i Sverige på sednare tider försiggångna statshvälfningar hafva för det mesta blifvit utförda af militären. Den har det varit, som först kommit att behjerta sakernas svåra ställning, utkastat planer till en förändring och verkställt desamma; så 1772, så 1809. År 1788 var det äfven militären, som gjorde början till en omstöpning i regeringssättet, ehuru det, kanske af brist på en tilltagsen och insigtsfull chef, aldrig kom utöfver denna punkt. Tvenne partier med skildt mål, ehuru betjenande sig af samma medel, det allmänna missnöjet, stodo här i spetsen för den tillämnade revolutionen. Det ena, till antalet underlägsnare, men så mycket mera verksamma, var det så kallade sjelfständighets-partiet, bvilket arbetade för Finlands sjelfständighet och lösgörande från Sverige. Detta var det äfven, som väckte det andra ur sin dvala, eller gaf första impulsen till bildandet af hvad man kallar Anjala-förbundet, af hvilket det likväl sedermera helt och hållet förnekades. Det andra utgjordes af de egentliga Anjala-förbundsmännen och de med dem lika tänkande. Deras hufvudsyfte var ingalunda Finlands sjelfständighet och lösgörande från Sverige, men ständernas ösgörande från de band, hvarmed konungen omslingrat dem. Deras fältrop var: konungamaktens nskränkning, återställandet af 4720 års regeringsorm eller införandet af en ny, baserad på grundlasar, närmast liknande de vid 4720 års riksdag uppställda, om ock med någon liten af tidernas olikhet påfordrad ändring. Utom andra hemliga förberedelser, som finska Sjelfständighetspartiet, och deribland hufvudsakligen G. M. Sprengtporten, C. H. Klick, J. A. Jägerhorn, L. R. Glansenstjerna m. fl. gjorde, bör en viss uppmärksamhet lemnas åt en orden, kallad Valhalla, och som på 1780talet florerade på Sveaborg. Denna orden tyckes under masken af en sällskapsoch rolighetsorden hafva dolt andra, hemliga fsigter af en mera politisk syftning. En nyligen Mliden Gustavian, som icke blott varit medlem af orden, utan äfven inom densamma beklädt ett högre embete, har gifvit författaren några muntliga, eburu lögst sparsamma underrättelser om densamma. Orlensmedlemmarnes antal, berättar han, hade stigit ill omkring hundrade. Inga andra än finska adelsnän fingo i densamma intagas. Dess stiftare och edare var Johan Anders Jägerhorn, en man med tt ljust hufvud, full af lif och intagande sällskapssåfvor och tillika känd för en kunnig officer. Orlens hufvudsäte var Sveaborg, men en stor del af less medlemmar voro spridda kring hela landet. De inderläto aldrig vid sin ankomst till Helsingfors att esöka ordens sammankomster, säkra att der tillringa en treflig stund bland muntra vänner, och edan kunna återvända hem, laddade med en mängd yheter af hvarjehbanda slag. Hela landet var inleldt i vissa distrikter eller kommanderier, som todo hvart och ett under sin så kallade vallfauder, vilken det ålåg att till ordens styresman punktlien inberätta allt, som inom hans departement af llmänt intresse kunde förefalla. Dit hörde äfven lera underrättelser af politisk art, såsom: om den i rovinsen allmänt rådande sinnesstämningen, de dertädes cirkulerande rykten, o. m. d. Sprengtporten jelf var ej medlem af orden, men troligen en hemig gynnare af densamma, emedan den tycktes verka ör hans afsigter genom att förbereda sinnena. En nnu lefvande äldre man, som bevistat finska kriget 788—41790 såsom chef för en värfvad bataljon, yttar deremot den förmodan, att Sprengtporten varit ralhalla-ordens egentliga upphofsman. Längej ade han (Sprengtporten), säger denne man, den! lan att göra Finland till republik. Detta förberedes i Valhalla-orden, den han låtit inrätta, undertödd af alla unga män af hufvud och förmåga, dem an bildat och förbundit sign. i