2 VN ON BE rn nt blifva officer. Fregatten Nymphen har uppbringat skeppet sAugustav från Rögenwalde, och ångfartyget Hekla, hade d. 43 infört till Köpenhamn 3 preussiska kustfarare från Colberg och Stolpe, som det uppbringat utanför Svinemände, der de försökte inlöpa. Från batteriet derstädes hade man skjutit på Hekla, men utan verkan. FRANKRIKE. De flesta franska domstolar äro nu sysselsatta med undersökningar angående politiska förbrytelser. I Paris, Lyon, Colmar, Strassburg, : Toulouse, Montpellier, Nimes, Draguignan, Bourges, Dijon, Rheims, S:t Quentin, ja, till och med i det fredliga Versailles, hafva arresteringar egt rum, åtföljde af undersökningar. Staden Montelimart i Dromedepartementet bar blifvit förklarad i belägringstillstånd. En korrespondent från Paris berättar, att 32 polackar, som derstädes bildade en demopuotisk kommitte, erhållit befallning att lemna aris. Drouyn de Lhuys har verkligen, såsom det förespåddes, blifvit utnämnd till ambassadör i London den 5 Juli. En domstol i Paris (la premiere chambre du tribunal) har bemyndigat fru Ledru-Rollin att ensam, och utan fullmakt af sin Me, uppbära sina hyresmedel och andra inkomster, då det nu är konstateradt, att Ledru-Rollin är frånvarande. Bamartine har nyligen utfärdat en historia öfver februarirevolutionen, hvars titel är Histoire de la Råvolution de 1848,. Arbetet utgör 2 volymer och kostar 12 fr. Louis Blanc skall utgifva en månadsskrift med titel: Le Nouveau Monde, hvaraf 1:a häftet skulle utkomma den 15 Juli. Municipalitetet i Paris har anslagit 80,000 francs till barn, som förlorat sina föräldrar genom koleran. Presse, som af de reaktionära bladen fått uppbära förebråelser för sitt förbund med Proudhon, svarar derpå, att äfven andra per-! soner, än Girardin, bevärdigat Proudhon med sin uppmärksamhet. L. N. Bonaparte hade genast vid sin ankomst till Paris låtit kalla Proudhon till sig, och sjelfva grefven af Chambord (hertigen af Bordeaux) hade kort efter februarirevolutionen skrifvit till Proudhon och! bjudit honom till sig på Frohsdorf. Grefven af Chambord, som med ifver studerar de sociala frågorna, begärde Proudhons upplysning om de bästa medlen att förbättra de arbetande : klassernas ställning, samt tillintetgöra, eller åtminstone förminska, pauperismen. Antalet af Dagbladen i Paris är för närvarande 36, nemligen: Assemblee Nationale, Charivarr, Constitutionnel, Corsaire, Courier Francais, Credit, Democratie pacifique, Dix Decembre, Droit, Estafette, Evenement, Gazette de France, Gazette des Tribunaux, Journal des Debats, Journal des Villes, Journal du Peuple, Liberte, Moniteur, National, Nouvelliste, Opinion Publique, Ordre, Patrie, Pays, Peuple, Presse, Reforme, Republique, REvolution, Siecle, Temps, Tribune des Peuples, Univers, Voiz de la Verite och Vraie Republique. I nationalförsamlingen den 9 Juli hade Melun inlemnat ett förslag att utnämna en kommitt af 30 medlemmar för att förbereda och undersöka lagarne angående fattigvården. Detta förslag gaf anledning till en af de häftiga debatter, som nästan förvåna dem, hvilka icke lefva midt ibland den socialistiska rörelsen och dela den skräck, som den framkallat. Det var förnämligast Victor Hugo, hvilken gaf anledning till den häftiga karakter, som förhandlingen fick. Fråga var om stiftande af nödiga tilläggslagar till konstitutionens 13:de artikel, som är af följande innehåll: Konstitutionen garanterar medborgarne arbetsoch slöjdfrihet. Samhället gynnar och befrämjar arbetets utveckling genom den kost nadstria primärundervisningen, genom professionell uppfostran, genom likhet i förhållandet mellan mästare och arbetare, genom försörj-! ningsoch kreditanstalter, genom åkerbruksinstituter, genom frivilliga associationer och derigenom att staten, departementerna och kommunerna skaffa allmänt arbete åt fattiga, som sakna arbetsförtjenst: den understödjer efterlemnade barn, medellösa sjuka och gamla, som icke kunna få hjelp af sina familjer. Victor Hugo, som kort efter oroligheterna den 13 Juli med ädel värma ifrade mot det våld, som några reaktionära nationalgardesdivisioner begått mot vissa tidningars tryckerier, uppsteg äfven nu för att bestrida den af många förfäktade sats, att under orolighetens och anarkiens tid bör makten vara allt; att ordet makt bör innehålla hela den politiska visdomen, och att det är oklokt att i något afseende öfvergifva denna grundsats, hvadan man vidare påstod att ett förslag, sådant som det närvarande, måste betraktas med misstroende, emedan det lätt kunde innehålla en dold socialism. Då talaren här afbröts från flera sidor och man begärde veta hvem som haft dylika påståenden, åberopade V. Hugo privata yttranden i församlingen, utan att vilja nämna någon. Medlemmar af det förberedande utskottet, förnämligast dess ordförande, Montalembert, jemte andra representanter, afbröto talaren, den ena efter den andra, och meddelade upplysningar, som visade huru stor vigt man lagt på den framdragna beskyllningen. Då V. Hugo åter fick ordet, yttrade han sin glädje öfver att hafva framkallat enhällighet i åsigter angående en så vigtig fråga. Han sökte visa, huru vigtigt det äriett ögonblick, då anarkien blifvit besegrad, att införa praktiska reformer och särskildt att bilda den allmänna fattigvården efter en stor måttstock, i stället för allmosan, som förnedrar, samt att under åtskilliga former grunda inrättningar, som kunna bistå de olyckliga och uppmuntral Lo mA or Al04 hifall från VvVANctna AL: HA