Aftonbladet – 19 juli 1849, sida 3

— Det har varit kuriöst och på sitt sätt lärorikt att med uppmärksamhet följa det sätt, hvarpå de mest inflytelserika af pressens organer i England under detta år behandlat de utländska angelägenheterna. Tidningen The Times, som allt sedan Februarirevolutionen synes hafva stått i Torypartiets tjenst, har knappt en enda gång försummat att genom sina korrespondenter från Paris uppduka alla möjliga anekdoter och rykten, som kunde bidraga att skrämma den engelska bourgeoisien, hvars uteslutande själaspis Times utgör i afseende på kunskapen om dagens angelägenheter, och dymedelst vakta dem från hvarje sympati för de demokratiska grundsatserna. Hela våren och sommaren har denna korrespondent haft att berätta om allehanda underbara hemliga sammankomster af de röda i Frankrike och om de grymmaste planer; och dessa berättelser, för hvilkas uppsamlande korrespondenten sannolikt satt sig i beröring med någon af de spioner åt den höga polisen i Paris, hvilkas syssla är att rapportera både likt och olikt af allt löst tal, som kan uppfångas, hafva ofta genom Times spalter kommit tillbaka såsom förvånande nyheter till den franska hufvudstaden, der till och med de mest reaktionära af landets egna tidningar funnit en stor delaf berättelserna för mycket absurda, för att tilltro sig kunna upptaga dem. — I enlighet härmed har samma tidning äfven gått till väga emot de liberala i andra länder och utropat hvar och en, som der kunde anse tillhöra de radikala, nästan såsom en för allmänna säkerheten vådlig tjuf eller röfvare. Så har denna tidning behandlat först wienarne och sedermera Ungrarne. Sjelfve Kossuth karakteriserades i dess spalter såsom en röfvare, hvilken höll på att rymma bort med kronjuvelerna och krigskassan. De tapptre Romarne behandlades ännu helt nyligen såsom ett band af utländska skurkar, hvilkas egentliga syftemål icke så mycket var att strida, som att roffa åt sig penningar; och för några månader sedan försäkrade den formlingen, att regeringen hade sålt bort de stora konstverken uti den eviga staden. Qvartalsskriften Quarterly Reviw går likväl ännu längre i tillämpningen af denna stil af pta fast tjufven emot de liberala. Det nyligen publicerade numret af denna tidskrift innehåller en artikel om Österrike och det centrala Italien, hvari det omsorgsfullt stän plar hvarje liberal såsom en röfvare. Den bekante Mazzini framställes der såsom en person, hvars syftemål är att vara den förste att förråda kamrarne och att förena Roberspierres ärelystnad med Dantons rofgirighet. Hans medbröder i triumviratet och alla de ledande romerska demokraterna affärdas lika summariskt, såsom de der söka att sätta sitt rof i säkerhet, för att sedan rymma. Manin och Pepe, Venedigs ärofulla försvarare, kända lika mycket för sin heder, som för sin patriotism, påstås hafva fört sin egendom ombord på främmande fartyg, för att när som helst kunna afskickas, och såsom fortsättande försvaret endast för sin enskilda vinst, under afsigt att sjelfve plundra staden innan de lemna den, för att icke låta något blifva qvar åt Osterrikarne. Vi rekommendera dessa skrifter åt vår kollega, Tiden, såsom en rik källa att ösa ur för dess politiska diatriber under de nästföljande månaderne.