Aftonbladet – 16 juli 1849, sida 3

— Kongl. vitterhets-, historieoch antiqvitetsakademien har äfven för innevarande år beviljat hr Richard Dybeck ett understöd af 100 rdr bko, till fortsättande af hans antiqvafriska forskningar inom fäderneslandet. (P. T.) Istort antal till föreningen icke hörande perlöfver 300. Det vackra vädret, som gynnade utresan,! om honom. hvarföre Aftonposten gör sig så mycken möda — Typografiska Föreningen gjorde i går på ångfartyget Gustaf Wasa till Drottningholm och Herresta en utfärd, i hvilken äfven ett soner deltogo. Hela samlingen steg till något gjorde alla muntra och glada och tiden för vistelsen vid Drottningholm förflöt hastigare, än man önskat. Musik af blåsinstrumenter var! föranstaltad, och föreningens egen sångkör trakterade sällskapet med många väl utförda stycken. Vid ankomsten till Herresta, hvars park och trädgård egaren af stället, assessor Grewesmähl, gästfritt upplät till obehindrad promenad, skingrade man sig, och för en stundl sökte familjerna nöjet hvar på sitt håll, hvar-! före det sedan drog på tiden innan man åter hann samla sig. Emellertid blef glädjen på slutet så mycket större, och under hemfärden hörde man något hvar uttrycka sin belåtenhet med resan, med arrangörernas val af destinationsort och med sällskapets hjertliga och vackra mottagande af assessor Grevesmöhlen, som med sin farnilj och siha enskilda gäster åtföljde sällskapet ned till landningsplatsen, derifrån fartyget lade ut under skjutning från ett i hast improviseradt batteri af åtta kanoner. Föreningens syftemål är så vackert, att den har förvärfvat sig allas deras bifall, hvilka om den tagit kännedom. Den är egentligen ämnad att åstadkomma en sammanhållning mellan boktryckeri-konstförvandterne, att bereda dem tillfälle till nyttig läsning och ömsesidigt utbyte af erfarenhet och åsigter, samt att representera den konst de idka. Det kan törhända finnas mången, hvilken anser boktryckeriet som ett blott mekaniskt yrke; men om man talar med en af de insigtsfullare konstförvandterna, så får man höra att konsten och smaken dervidlag äfven bör tagas i betraktande. Emellertid är det förvånande, alt på långt när icke största delen af konstförvandterna äro ledamöter i föreningen. Det tyckes som borde hvarje konstförvandt bemöda sig om att få inträde i detta sällskap, då hans ledamotskap derstädes, utom att det förskaffar honom nöje och nytta, äfven alltid skulle vitsorda hans yrkeskamraters goda tanka Samhället och föreningens sångkör stanna i förbindelse hos magister Jahnke för hans oegennyttiga bemödanden för utbildandet af folkets musikaliska smak och anlag. NA — Det förekommer oss något svårförklarligt, att inpregla hos sina läsare, än att reformmötet i Örebro varit beramadt och agiteradt af radikalerna, än att hr Frans Sjöberg varit den förste uppfinnaren deraf. En sak, hvar om man till en början lär komma öfverens är den, att mötets ändamål var att få tillfälle till gemensam rådplägning mellan de serskilda reformsä lskapernas deputerade och att dymedelst komma til en gemensam tanka för framtiden angående de lämpligaste grunderna för reformen. En klar slutföljd häraf är således, att mötet åtminstone icke beramades, af dem som ingen reform ville hafva, d. v. s. al de eg ntligt konservativa, hvilka tvertom ge-i nom sin organ Tiden sökte på allt sätt afråda från mötet och framställa detsamma såsom en olaglighet samt tilloch med icke otydligt tillkännagifva sin sorg öfver, att icke inbjudningen till detta möte kunde behandlas efter lagen angående budkaflars utsändande, hvilket straffas med halshuggning. Sannt är vidare att iden till mötet icke utgick från de egentliga grå, d. v. s. dem som i sjelfva verket gernal skulle ge reformen på båten, men ändå känna sig nödde och tvungne till att skenbart söka! följa något med sin tid. Deremot är det notoriskt och har redan förr blifvit erinradt, att! upprinnelsen till mötet låg uti inbjudningen från Stockholms reformsällskap till landsorterd nas, att yttra sig dels öfver frågan om urtima riksdag dels om de lämpligaste medlen i öfrigt att befordra reformens framgång, under det förslaget, med den plan det sedan erhöll om ett möte i landsorten, Örebro, Westerås eller bh Linköping, först framställdes från ledamöter i Nerikes reformsällskap. Det har derjemte sin riktighet att hr Frans Sjöberg redan tidisare vid ett tillfälle i Stockholms reformsällskap framställde den tankan att en större reformförening gemensamt för hela landet borde tillvägabringas, ehuru hr S:s plan var något olika med den, som sedermera följdes i Örei bro. Om nu Aftonposten häraf vill draga den slutsatsen, att hr Frans Sjöberg genom nyssnämnda förslag varit den första upphofsman-BAal På RR AN AA MN — AM (JA (MM a UY UY) Ag Ae AA ÖN EA rt in — mm Pn fa nen till det sedermera verkställda mötet, så! S inse vi icke att detta bevisar annat, än atthr Frans Sjöberg vid det tillfället haft en ganska sod id samt för öfrigt uttalade en tanka, som låg nära för handen och samtalsvis hade uppstått på flera håll. Det synes således böra lemnas åt Aftonposten att få bråka så mycket den behagar med slutsatser på grund af denna är omständighet: hufvudsaken är att mötet blef af,m och fick ett sådant resultat som man känner.m Af samma orsak finne vi intet ondt i, om Af-les tonposten anser mötet hafva varit beramadt aflm radikalerna,. Det är endast nödigt att ej förbise, !sr hvad som är ett faktum, att förslaget om mötets hållande upptogs med bifall ej mindre af det fr st hvilande förslagets anhängare, nemligen sådana!E deribland som verkligen önskade en reform och ej blott för omslags skull slöto sig dertill, in af dem som ansågo förslaget otillfredsställande Så t. ex. är det bekant att tankarna inom Stockholms reformsällskap vid den tid, då inbjudningen från Örebro skedde, voro betydligt delade eller obestämda i den frågan huruvida lat haslanda flrolanat handa antamac wid mttsta