Aftonbladet – 10 juli 1849, sida 3

LITTERATUR. Nytt och enkelt sätt att lösa Nummer-eqvationer af högre och lägre grader, efter Agardhska teorien. För praktiskt behof, af Georg Scheutz; Sthm 1849. Ehuru vid första påseendet af benämningen Nummereqvationer, en och annan läsare måhända anmärker 1en ringa användbarheten af ifrågavarande nya solutionsmetod, efter man i de flesta fall har för sig eqvationer, derutiäfven de bekanta qvantiteterna stå i allmänna expressioner, uttryckta med bokstäfver (a, b, e, 0. s. v.), och ej med siffror; så förfaller detta likväl vid närmare besinnande, så fort det blir frågan om praktiskt behof, d. v. s. vid eqvationers användande för enskilda fall, emedan sjelfva de bekanta då ej längre kunna fortfara under form af allmänna expressioner, utan måste för tillfället framstå i konkreta, gilna siffror eller nummertal. Följaktligen är det klart, att när frågan är om Praktiskt bruk — hvilket här anmälte boks titel ordagrant tillkännager — har man rätt att säga, det ala eqvationer kunna vara, och egentligen för det kenkreta fallet måste vara nummeriska. Det är visserligen sant, att, efter den öfliga solutionsmetoden, en mängd eqvationer icke hafva nummerisk form, emedan de generella beteckningarne (a, b, c, etc.) brukas ända tills lösningen är gjord, och man först nu insätter de bekanta nummervärdena. Men lika säkert är, att man i hvarje sådan eqvation, då frågan är om ett kändt och gifvet, konkret fall, äfven ifrån börjar — således innan solutionen är verkställd — kunde. insätta nummervärdena på de bekarta, i stället för de allmänna expressionerna. Men man brukar det icke, -emedan räkningen derigenom skulle blifva ganska ovig och eqvatiomens lösning försvåras; nemligen då lösninger skall ske på det öfliga sättet. Den nya metod, som i förevarande skrift uppgifves, är deremot sådan, att eqvationer, oaktadt de från början äro (eller gjorts till) nummeriska, med: stor lätthet kunna solveras. När man tar detta i betraktande, finner man metodens använd-. barhet hafva ett ganska vidsträckt fält för sig, enär alla eqvationer, som icke redan äro helt och hållet exprimerade i siffror, kunna för det enskilda fall, hvarom för hvarje gång frågan är, göras sådana, och derefter lättligen solveras. En annan, ännu wigtigare omständighet är, att denna solutionsmetod icke ses begränsad inom wissa eqvationsgrader. Den löser med ungefär samma lätthet eqvationer af 3:e, 4:e, ):e och högre grader, som af de lägre. För l:a och 2:a gradernas eqvationer är metoden ika begagnelig; men, såsom man redan eger RNA er nn tre id RR RA ARA FR RR TR KR