Aftonbladet – 4 juli 1849, sida 2

OM DEN IFRÅGAVARANDE NYA LAGEN FOR UTRIKES VEXLAR. (Forts. från 2 4149.) 29, 32 ech 39 88. De anmärkningar, som riktats mot dessa 88 äro af den art, att de böra i ett sammanhang besvaras. Först må antecknas, hurusom det blifvit stadgadt, uti 29 8: att, om till godkännande förevisad vexel icke inom bestämd tid godkännes, eller godkännande sker med vilkor, eller inskränkes till en del af vexelns belopp, eller den -person icke anträffas, på hvilken vexeln är dragen; innehafvaren skall, der han rätt till återgångstalan förvara vill, protestera, uti stad, å första dagen, och på landet, å andra dagen, sedan svar lemnats elller bordt lemnas, eller underrättelse erhållits, latt den, å hvilken vexeln var dragen, icke Ikunnat anträffas, och i öfrigt förfara på sätt pi 7 kap. sägs, — Uti 32 8, att, om vexel blifvit godkänd, men godkännaren råkar i konkurstillstånd, innan vexe! till betalning förfallen är, innehafvaren bör, så snart han derom kunskap fått, emot godkännaren proptestera och i öfrigt förfara enligt föreskriferne i 7 kap; — och uti 39 8, att, om betalning å förfallodagen ej fullgöres, eller den person, hos hvilken penningarne skulle uppbäras, ej kan anträffas, eller denne ej vill eller förmår erlägga mer än en del af vexelns belopp, innebafvaren, der han sin rält till återgångstalan bevara vill, åligger att, inom viss tid efter rätta betalningstiden, protestera noch för öfrigt jemväl förfara efter bestämmelsen i 7 kap. Nu stadgas vidare i förslagets 50 8, som utgör den första i berörde kap.: att, om vexel är återkommen för uteblifven accept eller bristande betalning eller för det godkännaren innan förfallodagen råkat i konkurstillstånd, då måste innehafvaren, för utförande af återgångstalan, inom tredje dagens utgång efter det protesten kommit honom tillhanda, kungöra sin man, om denne är boende i samma stad, eller med den post, som efter nämnde tids förlopp först afgår, afsända underrättelse, derest den person, till hvilken underrättelsen skall lemnas, är boende på annan ort; och har Högsta Domstolen, med anledning häraf, erinrat, att då den vexelinnehafvare i denna 8 ålagde skylIdighet endast hänförde sig tll återkommen vexel, och föreskriften i denna del, emot det begrepp, som ordet återkommen ansågs innebära, icke syntes kunna lämpas å den, hvilken var innehafvare af vexeln, då protesten ägde rum och i första hand skall om dess kungörande åt den, honom derföre ansvarig är, besörja, men denne sista innehafvare icke mer än de föregående kunde ega dröja med de för återgångstalans bevarande erforderlige åtgärder; så vore äfven nödigt att uti ifrågaställde tre 88 viss tid utsättes, inom hvilken den innehafvare af vexel, som om protest föranstaltat, bör sin man underrätta. Då vi, å ena sidan, erkänna, att en verklig brist förefunnes i förslaget, derest det tilläte sista innehafvaren af en vexel, som icke godkännes eller betalas, att, efter verkställd protest, dröja med underrättelse till sin man, så länge han behagar, med bibehållen rätt till återgångstalan, måste vi likväl, å den andra, förneka tillvaron af en sådan brist. Sedan det nemligen blifvit stadgadt, att, om accept uteblifver eller betalning å förfallodag ej erlägges, innehafvaren skall protestera och i öfrigt förfara på sätt i 7 kap. sägs, och uti I 8 af detta kap. föreskrifvits, att, derest vexel är återkommen för uteblifven accept, bristande betalning m. m., innehafvaren, så framt protest i behörig ordning skett, äger att med återgångstalan vända sig mot vexelgifvare eller öfverlåtare, med skyldighet likväl att inom bestämd tid kungöra rin man, faller man verk