Aftonbladet – 28 juni 1849, sida 3

(Insändt.) Otvifvelaktigt har en reaktion i det allmänna omdömet inträdt, i afseende på lämpligheten att, vid jernvägars anläggande i vårt land, dermed göra början med den föreslagna emellan Hult och Örebro, i stället för den mera inkomstbringande emellan hufvudstaden och Upsala. En artikel härom, införd i supplementet till Aftonbladet för den 24 Maj, förtjenar den största uppmärksamhet; och vi tro, att grefve v. Rosen skulle göra sig förtjent af sina landsmäns erkänsla, om hr grefven egnade sin tid och skarpsinnighet åt en noggrann undersökning om den trafik, som kunde påräknas för en jernväg emellan sistnämnde städer, samt derefter meddelade allmänheten sin derpå grundade beräkning, huruvida denna jernväg skulle kunna bära sig, äfven utan garanti af staten för ränta till aktieägare. Vi hafva visserligen hört, att vissa i Upsala icke nitälska för en jernväg till Stockholm, tvärtom önska att utförandet måtte uppskjutas till framtiden, då, som de hoppas och tro, erfarenheten skall visa att jernvägar icke bära sig i vårt land. Man skyller äfven skulden för den Upsaliensiska afvogheten på ångbåtsbolaget derstädes; och visserligen har man till någon del rätt deri. Egennyttan är den driffjeder, som gifver kraft såväl till utförande som motarbetande af hvarje menskligt företag; men månne Upsala ängbåtsbolag äger så betydligt inflytande, att detta bolag i nägon äfven den ringaste mån hade kunnat motverka denna jernväg, ifall hr grefve Rosen uppträdt för densamma, med lika ifver och skicklighet som grefven nu egnat åt Örebro-Hult-banan. Vi tro åtminstone icke det, och aldraminst att opinionen hos detta bolag kunnat inverka på hr grefvens öfvertygelse, som till en början var af:jordt för att jernvägen emellan Stockholm och Upsala borde utgöra det stora företagets början. Personer, som Iro sig vara mera initierade i ställningar och förhållanden i vårt land, vilja deremot veta: att orsaken till den numera allmänt insedda barocka ideen, att icke börja i rätter ända, helt enkelt härleder sig derifrån, att man i det aldra längsta vill uppskjuta att förflytta Upsala universitet på endast 4 :., timmas väg ifrån hufvudstaden, hyarigenom de frisinnade studenternas beröring med det sednare ställets liberala och framför allt betydliga antal skolungdom skulle blifva daglig, äfven vinterliden; en tanke, som lärer injagat en så panisk förskräckelse hos de konservative, aw darrningarne leraf meddelat sig lik en elektrisk stöt hela kedjan genom, ända till dess ändpunkt, och föranledt belutet att, som man säger, med händer och tänder motarbeta en så förskräcklig sak, och i stället friostigt öppna på pungen för en väg emellan Hult ch Örebro — hvilket försök, med all respekt för wr grefve Rosens förutseende, likväl säkerligen kom