Aftonbladet – 26 juni 1849, sida 3

ment? Detta besvarar D. A. på ett sätt, som, oaktadt hvarjehanda circumscriptioner, ej annorlunda kan tydas, än så, att D. A. bejakar saken, eller, med andra ord, medger att detta vevenement visserligen skolat betraktas som ett godt handtag åt fäderneslandet,, hvilket i D. A:s mun naturligtvis vill säga: åt dess parti. Nu frågas: hvad innefattar väl detta, närmare påsedt, annat än att de grå, åtminstone nu efteråt, erkänna, att det för dem skulle hafva: varit någonting ganska godt, och följaktligen äfven önskvärdt, om de vid Örebro möte fått besagde handtag, hvilket de onekligen bekommit, derest de derstädes haft tillräcklige representanter för sin nyans. Men nuär de nu icke detta hade, så måste väl den omständigheten bevisa, att de varit mer än lofligt försumlige, som icke skaffat sig det, såvida det varit dem möjligt. D. A. har i sin sista artikel, såsom vi sett, velat bevisa, att detta varit dem ganska möjligt. Godt: då återstår endast att de varit behäftade med en ringare grad klokhet, än som för deras parti varit nyttigt, d. v. s. att de varit något litet enfaldige, om D. A. ej misstycker ordet. Hvarföre har icke D. A. redan sett sig om efter skäl att bemöta detta gifna alternativ? Vi vänta, att nästa gång få se de grås enfald försvarad i D. Å. oo assessor —