Aftonbladet – 23 juni 1849, sida 2

Till Redaktionen af Aftonbladet. Då antalet af de föredrag, som blifvit anmälda att hållas under det i dag slutade Allmänna svenska Läraremötet, varit så betydligt, att tiden icke lärer medgifvit allas utförande, och jag derjemte funnit vissa till skolväsendets bästa ländande frågor utgöra hufvudföremål för tal och öfverläggningar, har jag ansett lämplivast, att icke fråntaga mötet någon tid genom framställande af ett ämne, ännu icke tillhörande skolväsendets egentliga principfrågor; men emedan, enligt min stadgade öfvertygelse, detta ämne torde finnas förtjent af större uppmärksamhet, än hittills i allmänhet blifvit detsamma förunnadt, utbeder jag mig, att redaktionen behagade lemna nedanstående föredrag en plats i Aftonbladet. Stockholm den 22 Juni 1849. Carl Palmstedt. OM TEKNISKA LAROANSTALTERNAS DELTAGANDE I DEN ALLMÄNNA UNDERVISNINGEN OCH NYTTAN AF DERAS NÄRMARE BEKANTSKAP. Föredrag, ämnadt att hållas vid Läraremötet i Stockholm uti Juni månad 1849, af Carl Palmstedt, föreståndare för Chalmerska slöjdskolan i Götheborg.) Vår tid, annars så öppen för begäret att sammansmälta och förena äfven det som tillhör ungdomens undervisning och bildning till kunskap, skicklighet och användbarhet i det allmänna, synes ännu icke hafva förmått någon stor del af bildningens vänner att göra sig närmare bekanta med teknologiska läroanstalternas värde och riktning. Det tyckes äfven som dessa läroanstalter vore nästan uteslutna från allmänna undervisningens stora kretslopp, ställda på afstånd, betraktade såsom åt sig sjelfva lemnade inrättningar, hvilkas arbeten och ändamål, synnerligast vårt land, endast genom någon gång inträffande räfster kunde göra sig kända och gifva större offentlighet åt en beklagligen väckt fruktan, att de borde anses vara endast försöksanstalter, färdiga att som oftast ådagalägga sin omogenhet. Ett försök att skingra denna fruktan, och en önskan, att dessa till så utmärkt nytta bidragande läroanstalter måtte röna ett större deltagande, förnämligast af den allmänna undervisningens vårdare och vänner, än hittills varit ändelsen, torde således icke anses öfverflödiga; och let är derföre jag anhåller att få upptaga en kort tund med detta föredrag uti ett sällan, om någonin förut, här i landet afbandladt ämne: Tekniska äroanstalternas deltagande uti allmänna undervisningen och nyttan af deras närmare bekantskap. Man föreställer sig i allmänhet teknologiska läroinstalterna såsom varande dels högre vetenskapliga illämpningsskolor, för bildande af civil-ingeniörer amt till vetenskapers inhemtande för mekanister, väringsidkare m. fl., eller såsom rent af arbetsinrättningar, utgörande föreningspunkter för utöfningen af la handarbeten, från smedens tunga till skräddaens och skomakarens lätta kraftanvändning. I förra allet afskräckas ynglingens föräldrar och anhöriga amt oftast ynglingen sjelf, genom fruktan att läronåttet, som fordras för inträdet i dessa undervisingsanstalter, är för stort att genom vanlig elemenar-undervisning vara tillräckligt samladt; i det sedare, som vanligast inträffar, förmodar man, att sålana ynglingar, som icke visat håg eller fallenhet för tudier, finna sin rätta plats uti tekniska läroanstalers verkstäder. Man har fordom hört en far om