Aftonbladet – 21 juni 1849, sida 3

— Ett litet roligt intermezzo i reformmötesaffärerna utgöres af doktor Engströms (Barometer-utgifvarens) uppträdande först i Örebro, och sedan i Stockholm, der han i måndagens Dagl. Allehanda gjort sig synlig med en artikel rörande doktor Engström. Hvad artikeln för öfrigt innehåller, vilja vi icke säga, dels derföre att det icke behöfves då det står att läsa i D. A., men dels och i synnerhet derföre, att hr E., såsom gammal och skicklig diplomat, vetat skrifva så, att man, så tillsägandes, icke rätt vet hvad han egentligen velat. Gissa skulle vi väl kunna; men hvartill tjena gissningar? Hr E. förmäler på ett ställe i sin artikel i D. A., att det betyder litet, kanske pintet hvad jag (hr E.) och hvarje så ringa in,divid tänker i så vigtiga frågor, som den om ;representations-förändringens tillvägabringande,. Skulle detta af hr E. anförda påstående om honom sjelf vara sant, så har man säkert intet skäl att sysselsätta sig-med gissningar rörande en så ovigtig person; men klart är emellertid, att man icke får sätta tro till br E:s ord. En man af betydenhet är han; och dervid blir det, han må protestera huru mycket han behagar. En annan fråga är, hvad han, äfven såsom betydlig, har för en slags betydelse. Det ser af artikeln ut som skulle han vara grå, åtminstone på de liberale; men det ser tillika ut som skulle han vara liberal, åtminstone mot de grå. Han slutar med en epilog, som har hela tycket af en bön, en fråga, en hemställan att få åtminstone allt hvad han önskar, nemligen att med bibehållande af gråhet ändock få anses för liberal. Hr E. lärer således vilja vara gråspräcklig; och om detta är hans mening, hvem skulle neka honom det? Han säger: Alltså vågar jag härmedelst, att, å egna och flere af mina politiska trosförvandters vägnar, allersomvördsammast hemställa. till de radikales bepröfvande, om det icke må tillåtas äfven de s. k. grå, att få anses för hvad de äro, nemligen sannt liberala fosterlandsoch folkvänner... Och månne icke målet för allas bemödanden, månne icke frihet, ljus och allas upphöjelse torde främjas säkrast och -vinnas bäst utan politisk inqvisition, utan exorcismer och utan något slags autodaf... Jag endast frågar. J. Engström, utg. af Barometern.o Svaret är lätt och så till sägandes redan på förhand gifvet, åtminstone från Aftonbladets sida. Ingen kan med mera uppräckta händer, än vi, tillåta att de s. k. grå, hvarom hr E. talar, måtte vara sant liberala fosterlandsoch folkvänner,; och utan tvifvel skola deaf oss och alla äfven anses härför, så fort nemligen och i samma mån som de bevisa sig vara det. — Hjertligen må man ock underskrifva den af hr E. yttrade tanken, att allt bäst vinnes utan politisk inqvisition, utan exorcismer och utan nautodafer...såsomt, ex. då man ger sina motparter namn åf kossacker, håller dem för pandurer, kallar hela Sveriges allmänhet en enfaldig hop, i hvars öron ett löst pack kan med framgång tuta hvad det behagar 0. 8. v. Hr E. viste nog hvilka behöfde hans förmaningar, och har troligen derföre vändt sig till Aftonposten och Dagligt Allehanda med sin artikel.