Aftonbladet – 15 juni 1849, sida 2

Trier, Rappard, Fröbel och Scott. Antalet af de till staden ankomne uppgick på eftermiddagen till 110. Den 6 höll nationalförsamlingen sin första sammankomst, sedan samtliga till staden ankomne ledamöter hunnit anmäla sig på byrån. Dagen derpå skred församlingen till val af president, hvarvid deputeraden Löwe enhälligt kallades till denna post. Riksförsamlingen fattade derefter följande beslut: 1:o Den nordtyska vallagen ogillades enstämmigt och förklarades vara utan all kraft och verkan. 2:o De regeringar, som bringa denna vallag i verkställighet, förklaras skyldige till högförräderi. 3:o Intilldess en riksståtbållare blifvit utnämnd, bildas ett provisoriskt regentskap, bestående af 3 medlemmar af nationalförsamlingen. Centralmaktens verksamhet upphör när detta regentskap blifvit tillsatt. 4:0 Detta regentskaps första åligganden äro: a) att skyndsamt upprätta en rikshär; b) att organisera allmän folkbeväpning: ec) att hos främmande makter bevaka Tysklands interessen, och i synnerhet vinnlägga sig om tyska frågan. 3:0 Den 15 Augusti skola valen försiggå till den första tyska riksdagen. En korrespondens, daterad Stuttgart den 5 Juni, meddelar följande interessanta skildring af den närvarande ställningen i Wäurtemberg: .e härvarande politiska förhållanderne befinna sig uti en allvarsam kris. Den första kammaren har åtskiljts, förmodligen för att behaga konungen, för hvars planer den wäörtembergska landtdagen är till hinder. Römerska ministeren vill afträda, emedan konungen ej vill låta trupperna och tjenstemännen aflägga ed på riksförfattningen. Äfven sätter ministeren sig emot den af kamarillan påyrkade upplösningen af andra kammaren. Konungen dröjer ännu att bifalla ministrarnas afskedsansökan, ty Römers afgång skulle äfven beröfva konungen de konservativas tillgifvenhet, och sätta demokraterna i tillfälle att utföra en dylik rörelse som i Baden. — Ficklers häktande, hvartill BRörer är oskyldig, har vidgat klyftan mellan konungen och premierministern, som slutligen tröttnat att uppoffra sig för ett system, som icke mera är konstitutionelt, utan afgjordt reaktionärt. Dessa förvecklingar ökas ännu mer genom Fröbels ankomst tili Stuttgart, såsom badisk fullmäktig hos nationalförsamlhngen. Han har af den provisoriska badiska regeringen fått uppdrag: att yrka Ficklers ögonblickliga frigifvande, samt i händelse af vägran, förklara konungen af Wiärtemberg krig. Vid hofvet i Ludvigsburg herrskar den största uppståndelse; man står i hemlig förbindelse med det preussiska kabinettet och skall dock här beskydda en nationalförsamling, som är fiendtlig mot Preussen, och för hvars stora inflytande på landet man hyser de största farhågor. Gerna önskade man äfven här utföra en statskupp, förklara belägringstillstånd, samt derefter under kanonernas beskydd fördrifva nationalförsamlingen; men detta steg synes ännu för mycket vågadt, och man nöjer sig till en början att inleda reaktionsplanerna med att förkunna ståndrätt bland de i staden och grannskapet liggande trupper. Den 4 upplästes inför trupperna i Stuttgart följande kungliga förordning: H. M. Konungen af Wärtemberg har, i anledning af de tilltagande uppviglingsförsök ,till fäderneslandets stora fara, samt i betraktande af de sedan någon tid omkring sig gri pande excesser af insubordination och tygellöshet hos en, om ock en liten, del af militären, beklädt truppernas kommendanter och garnisonsstädernas guvernörer med fullmakt att förkunna ståndrätt och bringa densamma till verkställighet i de fall, som nämnas uti strafflagarnes 167—178 artiklar. Då uti Cannstadt de i kungörelsen åberopade paragraferna: af strafflagen upplästes för de i parad uppställda trupperna och föreläsaren kom till slutstrofen: den som sig häremot förbryter, skall tre timmar efter afkunnad dom arkebuseras,, ropade flera röster ur truppernas leder: Men hvem skall väl öfverlemna sig till arkebuseiing? CHINA. Såsom förut är nämndt, hade ståthållaren Sin i Canton (Kwangtong) hemställt till kejsaren om engelsmännen, enligt fördraget mellan China och Storbritannien, skulle få inträde i Canton. Kejsarens svar härå bestod af endast 8 ord, hvilka i öfversättning lydde så: Haf medlidande med folkets känslor; gif akt på sakernas ställning och handla derefter. — Engelsmännen uttydde detta så, att de borde handla efter eget godtfinnande och på eget ansvar. De vänta, att deras förhållanden till China: skola komma på en bättre fot så snart den i kommerciella ärender mycket kunnige och till karakteren kraftige dr Bowring anländer, för att tillträda sin konsulatplats i Canton. Angående de begge mördade engelska officerarne, kapten Da Costa och löjtnant Dwyer, har blifvit upplyst, att de på en utfart från Victoria inträngt i en kinesisk bondgård och våldfört sig mot den frånvarande egarens sextonåriga hustru; vid hennes rop om hjelp hade grannar tillkommit och dödat engelsmännen. Gerningsmännen hafva sedan flytt och blifvit sm amma njam dömda