Aftonbladet – 13 juni 1849, sida 3

vilja yttrar denna verkan, afviker galvanometerns nål betydligt, och röjer genom sin ställning att en elektrisk ström går från handen uppåt axeln, motsvarande den som skulle äga rum från zinkpolen till kopparpolen i en elektrisk stapel, om en sådan befunnes i experimentatorns ställe. Vanligen förmår Du Bois bringa nålens afvikelse till 30. Omvexlas muskelspänningen i mån af nålens svängningar, så att de förstärkas deraf, likasom en pendels genom små upprepade stötar, så kan afvikelsen bringas ännu längre. För öfrigt visa sig magnetnålens rörelser i ett bestämdt förhållande till muskelkraften: den högra armen, vanligen mer öfvad än den venstra, frambringar äfven större afvikelser hos magnetnålen ; och Du Bois, som sjelf är ganska muskelstark, har hittills icke öfverträffats af någon annan i förmågan att inverka på magnetnålen. Emedlertid kan ätminstone någon verkan så säkert påräknas af hvem som helst, att äfven den gamle Alexander Humboldt, oaktadt sina 80 år, och fastän han aldrig varit utrustad med någon ovanlig armstyrka, förmår bringa magnetnålen i svängning. Han berättar härom i ett bref, hvari han förkunnade den stora upptäckten för Arago och franska vetenskapsakademien. Han erinrar tillika att man, för att kunna behörigen spänna musklerna, gör bäst att doppa tummarne i saltvattnet och med de öfriga fingrarne fatta skålarne utanpå; när man sedan med ena eller andra handen kramar skålkanten, och dervid naturligtvis spänner musklerna, visar sig verkan deraf hos magnetnålen. Man får ej krama med begge händerna på samma gång; två motströmmar uppstå då, eburu af olika styrka, och nålen sättes blott i en obetydlig och vacklande rörelse genom kraftskillnaden. För fysiologer, gymnaster m. fl., och för animal kraftmätning i mekaniskt afseende, tycks ett oöfverskåaligt experimentalfält vara öppnadt genom denna upptäckt. — ÖUnRvERLD:fYnD. I lord Normanbys alungrufvor vid Ketleness nära Whitby i Yorkshire påträffades nyligen det fossila skelettet af en Plesiosaurus makrocephalus; det höll 29 fot 4 tum i längd och hade 3 fot långa refben. Blott några leder af bakfotens klor hade vid uppgräfningen kommit att stympas; annars hängde hela skelettet tillhopa. Det låg inbakadt i alunskiffer, 430 fot under jordens nuvarande yta. Vid sednare efterforskning träffades äfven de förut afhuggna lederna, så attskKelcttet numera är fullständigt. — GENERAL JocMUs, den nuvarande tyske riksministern för utrikes ärerderna, riddare och kommendör af ätskilliga ordnar, pascha af 3 hästsvansar m. m., begynte sin bana som handelsbetjent i Hamburg. Det sägs att han är en af de vackraste karlar som man vet om, och att hans utseende varit grunden för hans lycka. Kärleksäfventyr nödgade honom att lemna Hamburg; han kom slutligen till Konstantinopel och derifrån till Mehemed Ali, steg genom ryska sändebudets ynnest från den ena österländska värdigheten till den andra, till dess han dekorerades med de 3 hästsvansarne, med hvilkas hviftning han nu förtjusar börsfurstarne i Frankfurt samt den nye Johan utan Land. För öfrigt skall det icke finnas många bland de sednaste 42 till 45 årens slagfält utom Europa, der han icke varit med. — I Madrid sysselsätter man sig snart sagdt endast med den lysande striden mellan en andalusisk tjur — nationaltjuren kallad — och en bengalisk kungstiger, som egde tum den 47 Maj. Vid första anfellet ref tjuren upp magen på tigern, och af tacksamhet för den inföddes seger öfver den prålande fremlingen, skal! tjuren nu njuta den äran att falla för den berömde toreadoren Euchares hand och hans hufvud förvaras i museet. Den unga drottningen och de 980,000 (?) åskådarne voro hänryckta. Emedlertid har den ämnade nya striden blifvit uppskjuten, ty tjuren har af tigern fått ett sår i benet och inflammation har visat sig i säret. — Den i London: utkommande tidningen Shipping Gazette har genom elektro-telegrafen nu uppnått den största hastighet i meddelanden, som någonsin egt rum. Den 48 Maj hölls i Liverpool ett möte. Der vidtogos fyra beslut och höllos åtta tal, utom ordförandens helsningsoch afskedstal, och mötet slutades kl. 4. Nämnde blad offentliggjorde 353 minuter öfver kl. 4 talen och besluten, ord för ord, så att Londons köpmän innan kl. 5 eftermiddagen kunde läsa hvad som yttrats på 30 svenska mils afstånd. — Sistlidne Pingstafton på morgonen gick förre rättaren Kjellberg i Asen, Ofvansjö socken, ut för att fiska i den s. k. Fäbodsjön, men träffade under vägen ut för ett sällskap, som var nära att göra honom fisknöjet omöjligt nu och för alltid, nemligen för tre björnar, hvilka oförskräckt kommo honom till mötes; som han var alldeles obeväpnad, om man undantager ett trästycke, som han i häpenheten fick tag uti, och ihågkommande ordspråket, att det ej är värdt att basa björn med ris, retirerade han i god ordning tills ban kom till ett lämpligt träd, i hvilket han klättrade upp, då björnarna voro honom så nära, att en af dem nappade tag i ena benet på honom; sedan han med nedkastade qvistar förgäfves sökt skrämma bort sällskapet, som redan hade börjat undergräfva trädet, hvilket dock i anseende till jordens beskaffenhet ej lyckades, aflägsnade de sig slutligen, likväl ej utur sigte, hvarefter K. ej var sen att i ilande hast springa det betydliga långa stycket vägen till närmaste fäbodar, der menniskor funnos. K. hämnades doek tre dagar derefter, om ej på samma individer, dock på slägtet, då han i en genast utlagd björnsax fångade en gammal björn i en annan trakt. — Professor Cantraine gifver såkallade Prestskallar eller Prestkrageblomman (Chrysanthemum levcantbemum) en egenskap, som gör henne mycket dyrbar. Under mitt vistande i södra Europas länder, säger professorn, förundrade det mig, att oaktadt i husen rådande värman och mången gång osnygghet, finna så litet loppor. Jag erfor sedermera i Ragusa, att innevånarne i Bosnien och Dalmatien hafva uti blomman Chrysanthemum levcanthemum funnit ett medel att utrota denna besvärliga insekt. De lägga blommor uti sängarne, i lägerplatsen för hundar, kattor c. och lopporne försvinna ganska hastigt. Då den nu instundande varmare årstiden snart gifver en rik välsignelse på både loppor och prestskallar, kan försöket lätt anställas af hyem som heldst, som deraf är i behof. — EN REPURMERAD RÄFJÄGARE. De ägta engelska räfjägarne utlägga stora jordsträckor till vildmark, för räfvarnes trefnad. En engelsk tidning anför nu, såsom ett berömligt undantag, att sir Newton Tellowes har nyligen befallt rödjandet af en räfpark på sina gods i grannskapet af Eggesford och TOR ER OT KOR I RR TR RIEÖRL IOEOHREK LEE RO TT TT BBS MVA