Aftonbladet – 11 juni 1849, sida 3

anledning som soldaten att frukta tvång på sin öfvertygelse. ) Hr Hammarn trodde ej att förmän och befäl skulle nedlåta sig att begagna förmanskapet för att lägga band på underordnades öfvertygelse och erinrade om att man beginge en orättvisa mot befälet genom att hos detsamma förutsätta sådane tänkesätt. Hr Petrå erinrade om den i nu diskuterade förslag stadgade följden för den som sålt eller värfvat röster, nemligen förlusten af sin egen valrätt, och trodde att i denna ansvarsbestämmelse skulle ligga ett ganska verksamt korrektif mot val-intriger. Hr Sturtzenbecker föreställde sig den svenska soldaten återkommande från ett Narva eller Leipzig, och kunde ej tro att man då skulle vilja på allvar neka honom den omtvistade rätten att utse elektor med en hundradels röst. Det vore dessutom ganska möjligt, att innan det förslag till representation, som man nu ville uppgöra, blifver antaget, svenska sol daten kan hinna återvända från segrar, sådane som de anförda. Flere talare yttrade sig. Ufskottets förslag bifölls. Assessor Dahlgren föreslog vid punkten ec) det amendement: att äfven den, som njutit understöd af fattigvården, men icke återgäldat det, måtte uteslutas från valrätt, hvilken proposition efter någon diskussion afslogs. Vid slutadt plenum hade mötet sålunda fattat de beslut i fråga om grunderne för en ny representation, som redan i thorsdagans Aftonblad finnas intagna. Plenum den 7 Juni, f. m. Efter anmälan af hr ordföranden det deputerade från Arboga reformsällskap, hrr Wahlström och Söderman, voro hindrade att vidare för närvarande deltaga i mötets förhandlingar, föredrogs och remitterades till beredningsutskottet 2:ne af nämnde hrr ingifne motioner, den ena angående riksförsamlingens bildande, den andra angående tryckning af mötets protokoller. Ordet begärdes derefter af hr Sundler, som, med tillkännagifvande af sin stora ledsnad öfver att nödgas från mötet afresa förr än detsamma slutade, uti ett skriftligt anförande, utvecklade sine åsigter om valrätt, valbarhet och riksförsamlingens bildande. Hr ordföranden betygade, å mötets vägnar, hr Sundler dess tacksamhet för hr S:s deltagande i mötets förhandlingar och uppdrog hr S. att till det reformsällskap, hvarifrån han är deputerad, framföra mötets uttryck af högaktning för dess fosterländska tänkesätt. Hr Dalen tillkännagaf, att han från sin hemort fått med dagens post emottaga en af en stor mängd hemmansegare i Nordmarks härad undertecknad till reformmötet i Örebro ställd skrift, varande i berörde skrift önskan uttryckt om erhål!ande af allmänna val och enkammarsystem. Skrifvelsen remitterades till beredningsutskottet. Nu fortsattes föredragningen af beredningsutskottets förslag till grunder för en förändrad nationalrepresentation. Af utskottets förslag blefvo hvar efter annan bifallne SS: 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 40. Vid föredragningen af 40 8 uppstod någon diskussion. Hr Lundhquist framställde nemligen angående elektorernes ålder det amendement, att densamma måtte utsträckas till 30 år. Sedan hrr Engström och Per Hansson i Helgeboda talat för utskottets förslag, ville hr Lundhquist hafva upplyst, det han, med en högre ålder för elektorerna, ingalunda tillika önskade inskränka åldern för valbarhet till representant en ålder, den talaren ansåg borde bestämmas till 24 år. För utskottets förslag yttrade sig derefter hrr Sturtzenbecker, Morath ach Anders Jonsson i Tuna. Plenwm samma dag, eft. m. kl. 7. Efter någon diskussion om tiden för mötet, föredrogs beredningsutskottets betänkanden i anledning af hr kapten Stiernsvärds motion och en skrift af norrmannen Ch. Haneberg. Mötet beslöt at dessa skulle åtfölja handlingarne till den som skall utarbeta representationsförslaget. Fortsattes föredragningen af beredningsutskottets förslag till grunder för en förändrad nationalrepresentation. Mötet antog de SS, som i lördagens Aftonblad finnas uppgifre. Diskussionen om kammarbildningen var liflig och sakrik. I plena den 8 oeh 9 beslutades om de återremitterade 8 24, 26, 27 af förslaget till hufvudgrunder, som nu erhöllo följande lydelse: S 24. Fråga om grundlags stiftande eller förändring af grundlag kan ej till afgörande företagas förr, än på lagtima riksdagen, näst efter den, då sådan fråga väckt blifvit. Antages då förslag derom, af både landstinget och folktinget, anses frågan af riksförsamlingen afgjord. Stanna tingen i olika beslut, uppskjutes frågan till nästföljande lagtima riksdag, då tingen sammanträda till samfäld omröstning och frågans utgång genom flesta rösterna bestämmes. S 26. All omröstning sker öppet. S 27. Lagstiftande församlingen tillhör konungen och riksförsamlingen gemensamt. Financiella och ekonomiska mål äro under konungens och riksförsamlingens gemensamma lagstiftningsrätt inbegripne; svenska folkets sjelfbeskattningsrätt dock oförkränkt. Alla öfrige frågor afslutades äfven, så att en Berättelse om besluten kunde hinna att redan i lördags justeras och till trycket befordras. Vi skole söka att så fort ske kan meddela densamma. Mötet afslutades med ett skallande Lefve Fäderneslandet! ) Talaren hade kunnat tillägga, att den förespeglade farhågan måste anses lika gällande för alla militära och civila embetsoch tjenstemän. RATTEGÅNGSCcH POLISSAKER.