hennes ena arm hade fallit utom sängkanten den var svartblå och ådrorna derpå voro förfärligt uppsvällda. En ryslig aning isade blodet i Ludvigs ådror ; som en blixt flög han fram till fönstret och drog bort gardinerna; dagsljuset strömmade kallt och blekt in och belyste föremålen i detta rum, der allt som nyss i Ludvigs ögon synts bära stämpeln af frid, kärlek och den ljufvaste vällust, nu antog en blek och hemsk karakter. I en sekund var han tillbaka vid sängen; han lutade sig ned öfver sin orörliga hustru, men studsade rysande af fasa, med upprest hår och af kallsvett fuktad panna, tillbaka. : Clementine var död . . . . ss På bordet vid soffan fann den förtviflade Ludvig den biljett Clementine i smärtans och svartsjukans yrsel skrifvit om qvällen; den innehöll endast dessa ord: Ludvig, jag älskar dig af alla min själs krafter, och efter denna natts upptäckter återstår mig derför endast att dö. . . . . . . Clementine.n Uti delta rum, i hvars mystiska dunkel kärleken ämnat fira sin ljufva seger, der hade döden redan firat sin högtidliga och bemlighetsfulla triumf. — NraPers rorkmänGp. Tidningen IH Tempon (Neapel) för den 42 Maj uppgilver följande siffror öfver denna hufvudstads befolkning. Innevånarne voro år 4847: mankön 205.815, qvinkön 240,519, summa 414,134, och är 1848: m:k, 204,405, q:k 211,962; summa 416,367,