Aftonbladet – 30 maj 1849, sida 2

l fäderneslandets farliga belägenhet och den trängande, nödvändigheten att snart bringa till verket ett stadd gadt lagbundet tillstånd för Tyskland; i öfvervä-ly gande deraf, att ett kraftigt genomförande af den mer om utöfvandet af riksöfverhufvudets myndig-få (ögonblick och sedan flera dagar icke ens er minikonstituerande församlingen: r f riksförfattningen, utöfvar riksöfverhufvudets rättig-ig S S t Il författningen föreskrifna ed på riksförfattningen, den i C6 491 och 494 föreskrifna ed för rikets emskilliga häftiga scener följde härpå. Då slut-li ligen det kom till omröstning, förklarade pre-Ih sidenten grefve Hegnenberg, att första delen ly af motionen icke kunde bringas under omröst-lg ning, äfven om kammarens majoritet fordradels sådant, emedan dess tillkomst icke öfverens-!p stämde med arbetsordningen. Efter en stundsin diskussion härom återtog Kolb första delen aflu sin motion under förbehåll, att få i annan ord-le ning inkomma med densamme samt att få an-Ig föra besvär emot presidenterna hos kammaren.d Andra delen af förslaget kom derföre till om-)s; röstning genom att resa sig och sitta. Presi-ls denten förklarade sednare delen af motionenhi antagen med 64 röster mot 39. Häröfver be-In svärade sig högern och begärde namnupprop,!d hvarvid det befanns att 71 voro för och 55 emot! Kolbs förslag. Detta adressförslag föreladesl kammaren redan den 18 och innehåller enlu förklaring, att kammaren måste neka ministe-li ren sitt understöd samt fordrar att riksför-)g fattningen erkännes af regeringen. n Äfven i riksrådskammaren bildar sig ettlg parti mot ministeren i frågan om riksförfattnina gen. Furst v. Wallerstein, som är anhängare fi af frankfurterförsamlingen, wille interpelleraln ministrarne, om ministeren är sinnad att fast-lo hålla vid öfverenskommelseprincipen, orm den anser en öfverenskommelse möjlig sedan Preus-n sen återkallat sina deputerade, och huru mini-l!1: steren tänker tillvägabringa denna öfverens-la kommelse. De underrättelser, som posten med-!s förer, omtala icke huru dessa ämnen slutats ily kamrarne. Studenternas frikår i Muönchen afväpnas. k Riksförsamlingen i Frankfurt. I Uti nationalförsamlingens 224 möte, den 19d dennes, antogs, med 126 röster mot 116, ut-n skottsminoritetens förslag, jemte dertill föreslagna tillägg af deputeranderne Reden ochju Uhland, rörande nationalförsamlingens förhål-!s lande till centralstyrelsen. Beslutet erhöil ef-In ter denna förändring af minoritetens förslag P följande lydelse: v På grund af de den 4 Maj fattade beslut, och till fullföljande af desamma, samt i betraktande af beslutade riksförfattningen först då blifvit möjlig sedan densamma, fulländad i alla sina delar, besti het; i öfvervägande deraf, att en stark, sjelfständigla regeringsmakt ej längre kan umbäras, vid de daglip gen allt mera hotande tilldragelserna, och då i detta I ster med full ansvarighet finnes till, besluter den 4:0 FörsamÄingen väljer genast — om möjligt ur de regerande furstarnes leder — en Riksståthållare, som, enligt tredje afdelningen af heter och pligter, intill den i beslutet af den 4 Maj föreskrifna tidpunkt. 2 2:0 Riksståthållaren aflägger den i 180 afi inför den konstituerande riksförsamlingen, och!n tillträder derefter regeringen. le 3:0 Riksståthållaren har att, genast efter tillträde till regeringen, gå i författning om afläggandet afly betsmän m. fl. på riksförfattningen. 4:0 Han har vidare ait vidtaga mått och steg för verkställande af valen till den första riksdagen, samt U riksdagens sammankal!ande, i öfverensstämmelse med 0 beslutet af dem 4 Mai. n 5:0 Intill den första riksdagens sammankomst in-I( träder den närvarande försomlingen i riksdagens allal, rättigheter och pligter. till utförande af SS 77 och 85 af författningen, och utöfvar enligt afdelningen IV art. V, VI, Vil, VU, IX riksförfattningen. Undantagen härifrån är bestämmelsen om till besluts -Tförande och upprätthållande af den lagliga ordningen. IDeputeraden Uhlands likaledes antagne tillägg föreståndareskap, enligt den nya ministerens hotelse, .Jannan hand, än till en af den konstituerande för0 P8 Mo oo ET fattande erforderligt antal medlemmar, i fråga om hvilken det förblifyer vid beslutet af den 30 April. 6:0 Skulle det i 2 3 och 6 af beslutet af den 4is dennes ifrågasatta erbjudandet af öfverhufvudsvärdigheten åt monarker af de största, eller näst de största stater i Tyskland möta oöfvervinnerliga hinder, så fortsätter den valde riksstäthållaren sitt utöfvande af sitt kall, äfven efter riksdagens sammanträdande, och det tillkommer den sistnämnde att bestämma om verkställandet af 69 af författningen, 7:0 Med verkställigheten af detta bes ut, hvarigenom författningsverket skall bringas i verkställighet för Tyskland, upphör den provisoriska centralmaktens verksamhet, i öfverensstämmelse med lagen af den 928 Juni 4848, S 45. och dess myn-; dighet öfvergår till riksståthållaren, uti det vidgade omfång som bestämmes genom afdelningen Riksstyrelsen. Deputeranden v. Redens i sammanhang med ofvanstående betänkande antagna tillägg, lyder som följer : Nationalförsamlingen beslutar: 4:0 Att förklara å sin sida att den skall uppträda emot hvarje anfall emot de staters författningsenliga regeringar, som erkänt riksförfattningen; 2:0. Att uppmana de författningen trogne regeringarne, att genast, i öfverensstämmelse med centralledningen, och genom planmässig samverkan, vidtaga erforderliga åtgärder till författningens genomA Am mm AA DAM sd —MB rn mm — Ne kn var af följande innehåll: . Skulle det af nationalförsamlingen bildade riksförsöka att öfverlåta den i lagen af den 28 Juni 1848 grundade provisoriska regeringsmyndighet på samlingen tillsatt centralmakt, så är ett sådant öfverlåtande fullkomligt ogiltigt och för den tyska nationen icke bindande. Ungerska republiken prokla merad i Siebenbiirgen. I Klausenburg, hufvudstaden i Siebenbäörgska Ungern, utropades den 29 April den ungerska republiken, och firades med en kyrkoest. a SCHWEIZ. . Enskilda kantoner, medlemmar af kamrarne och. romerska styrelsen hafva länge klagat deröfver, att fremmande regeringar tillåtas värfva schweizare till krigstjenst. Både kamrarne och förbundsrådet hafva nu förehaft denna fråga. Majoriteten i en af ständernas råd tillsatt kommittå tillstyrkte rådet att öfvergå till den enkla dagordningen, hvilket rådet med 24 röster mot 14 beslöt att göra: minoriteten inom kommitteen hade deremot tillstyrkt värfa AKRhann 2. Förhaondsrådet inlät sig