Aftonbladet – 26 maj 1849, sida 3

sakernas närvarande skick ej kan underbåila sig sjelf; hvilket genom utdrag af protokollet skulle hr prof. Åkerman meddelas. C. U. Sonden. Sv. Läkaresällskapets sekreterare. Hr B. frågar mig: hvilka känslor skulle icke uppstå vid genomläsandet af den ryktbare franske chirurgen Malgaignes arbete 8c., denne, som genom sina framlagda faktiska bevis fällde Frankrikes mest ansedde orthoped, Guerin! (Det är väl egentligen denna fråga, som skall anses vara dödsknäppen åt orthopedien.) Jag svarar härpå: de känslor af förtrytelse jag erfarit vid berättelsen om alla de intriger, som till en lång tid bedrifvits emot Gutrin (utan tvifvel framkallade af afund) kunna knappt vara större, än den ledsnad jag erfor af att finna hr B. hafva utelemnat från mängden af lärda citater just det vigtiga faktum, som här mer än allt annat är egnadt att gifva allmänheten förtroende för orthopedien. Efter hr B. icke velat omnämna det, tilläfventyrs af den öfverklagade bristen på utrymme; (ty till den som uppträ der med så stora anspråk på att vara litteraturkännare, vågar jag icke nämna ett ord om okunnpighet), så måste väl jag tala om det — ehuru man fär medgifva, att det förefaller litet löjligt, att nödgas försvara Guerin emot hr Branting. Förhållandet är sedan ett år kändt hos oss genom Gazette medicale de Paris. Efter alla dc förföljelser, från ett visst parti, hvilka Guerin sedan en längre tid varit utsatt för, tillsattes slutligen, på hans egen begäran, af styrelsen öfver hospitalerna i Paris, en kommitte, för att under en längre tid på Uhöpital des Enfants noggrannt och samfälldt gifva akt på Guerins orthopediska behandlingssätt, på det att han skulle få en upprättelse för alla de beskyllningar, hvarmed man öfverhopat honom i egenskap af orthoped., Denna kommitte bestod af Royer, Serres, Louis, Breschet, Jobert och Blandin, under presidium af Orfila, ledamot af hospital-styrelsen. Breschet efterträddes sedermera af Dubois. Den nu nämnda kommitten hade sig uppdraget, att offentligen och på ett afgörande sätt meddela om de resultater, som kunde stå att vinnas med orthopediska behandlingar; och den följde Gutrin i tre år: 1843, 1844 och 1845. Här tillåter tyvärr icke rummet att anföra det ifrågavarandå utdraget af de kommitterad?s berättelse, hvilket är högeligen intressant för hvar och en, som fäster sig vid frågan och n.ed allvar söker efter sanningen. Guerins utmärkta skicklighet och de lyckliga resultater han med sin ortopedi vunnit under de kommitterades ögon, erkännes här på det för honom mest hedrande sätt. Så slutar betänkandet: la commission est heureuse de le declarer, M. J. Guerin a bien merite de la science et de Phumanite. I betänkandet omnämnes, att man äfven en längre tid efter fulländad kur, sett de ifrågavarande patienterna, och funnit dem i samma helsotillstånd, som då de utgingo från behandlingen. Något nyare och starkare bevis för den orthopediska läkarekonstens värde har jag ej att frambära. Efter denna af Gubrin vunna lysande triumf lärer Malgaigne också hafva tystnat; — endast hr B. har ännu icke gjort det. Hur öfverensstämma med alla dessa utlåtanden, både af främmande och inhemska auktoriteter, de förkastelsedomar, som förekomma i hr B:s artikel? Man kan ju ock finna, att det skulle stå verkligen rysligt till med våra arma ortopediska patienter, om alla skrämskott, det ena besattare än det andra, hvilka orthopediens motståndare hegagna för sitt ändamål, hade några grundade skäl för sig. Det är ingenting lättare, än att, i frågor inom medicinens område, uppskrämma folk med berättelser om helsofarliga kurmetoder: alltid har man till hands någon casus, som passar för tillfället, blott man vet att ställa den i tjenlig dager. Återstår sist att belysa frågan om den dryga summan af 3,358 rdr bko, i ärlig inkomst, hvarmed, enligt hr B:s uppgift, det orthopediska institutet skall vara understödt, oberäknadt hvad som inflyter genom patienternas afgifter. Här synes ett stort misstag vara gjordt, hvilket jag ej kan förklara på annat sätt, än att hr B. måtte i sin distraktion hafva tänkt på det allmänna understöd, som Gymnastiska Centralinstitutet åtnjuter, hvilket likväl lärer mycket öfverstiga nyssnämnde summa. För denna hr B:s frikostighet mot orthopediska institutet stadnar emedlertid detsamma, såväl som alla fattiga krymplingar, i stor tacksamhet; och om det någon gång tilläfventyrs lyckas oss att få ett sådant anslag — så skall det alltid vara oss kärt att erkänna, det hr: B. varit bland de första, som utpekat den ungefärligen behöfliga summan. . Sanningsenligt förhåller det sig så: att den summa, som här ofvan är införd, utgör, tillsammantagen med den ringa tillökning, som seder::-era influtit, en af enskilda menniskovänner genom donationer: grundlagd fond för bestridande af utgifter till bandager åt fattiga orthopediska patienter; hvilket förhållande ock är bekant genom de årliga redogörelserna i Postoch Inrikes-tidningar. Det är naturligtvis blott räntan af detta kapital (d. Vv. s. något öfver 200 rdr årligen), som får disponeras: och äfven denna kan ingalunda sägas vara något understöd för institutet; ty den är ju bestämd, att användas, blott till bandager åt fattiga: och ehuru institutet sjelf lider af fattigdom — så hjelpes detta lidande tyvärr icke genom bandager. — Det enda stöd, som har funnits för inrättningen, är det statsanslag af 1500 rdr, som emellan några riksdagar, på grund af ständernas enhälliga beslut, kommit institutet till godo under vissa dryga vilkor, som minska inkomsten. Sålunda finner man alltför väl, att landets enda orthopediska institut ingalunda är, hvad hr B. behagat säga: en af staten drygt bekostad inrättning. Man kan, i likhet med hr B., visserligen med förnämt förakt tala om : denna. stiftelse, som, oaktadt sin samhällsgagnande tendens, hittills nästan uteslutande uppehållits genom en enda mans, dess grundläggares, obegränsade uppoffiingar: och man kan, genom fortsatta bemödanden att kasta skugga på densamma (om ock offentligen blott genom då och då repeterade små vinkar om helsoskadliga spänntyg och förkonstlade machinerier) söka beröfva den det allmänna förtroende, genom hvilket en sådan stiftelse allenast kan upprätthållas; — men man kan ej neka, att det finnes en stor mängd olyckliga medmenniskor, behäftade med lidanden af den bedröfligaste art, utan all väsendtlig bjelp och utanäll utsigt till räddning, der icke någon orthopedisk läkarevård gifves; och att samhället äfven har en pligt att uppfylla emot dessa, såväl som mot alla sina andra af naturen vanlottade barn, en pligt, kanhända så mycket mera ömmande, som det för dem sällan finnes någon tillflykt i den enskilda sjukvården. — Om jag, såsom målsman för dessa olyckliga, visar mig ömtålig, när det gäller deras väl, eller, hvilket är detsamma, när man genom tanklöst utkastade yttranden om de orthopediska medlens helsoskadlighet söker undanrycka den orthopediska stiftelSEE OPEN ANNA TEESE NANNA NR EET FAR