ner, Rehnsköld och Däöcker 12000 hvardera: jag får 4000 tre generallöjtnanter 2000 hvardera; De la Gardie, son skall verkställa och redogöra fördelningen, får 4000. Ge neralmajorer få 800, utom Cronstedt, som tar 4000; fer öfverstlöjtnanter få 690, och en major 600 ... och denn major är du ... Bernhard tyckte sig höra ett hånskratt skalla genom tältet Var nöjd du! Judas Iscarioth fick mindre ... bara 30, Hvad sade du, Bernhard?,... är det inte nådigt ? Jag vet icke hvadan det kommer,, fortfor Örnsted: lå Bernhard kom för att taga afsked. ;men detta farväl lägger sig centnertungt på mitt hjerta. (Gud låte allt var: väl, när vi härnäst träffas!) ... . Armien hade brutit opp. och general Örnstedt var redan i Uddevalla med sitt regemente. Der började. sedan första smärtan lagt sig, underlig: planer hvälfva sig i hans hufvud. Rykten hade visst redan satt sig i omlopp. att skol let, som fällde kungen, kommit från fästningen, men bar var: fullt öfvertygad om mordet. Och att se den egent iga driffjedern dertill bestixa Sveriges tron var honon outhärdligt; hvarföre han beslöt göra allt, för alt hindi: FHessarn derifrån . Han ville blott afvakta det högre befälets delande partier; han hade för detta ändamål mottagit förutnämnde 4000 daler; men samma dag han ämnade yppa sin plar för åtskilliga vänner. om hvilkas deltagande han var sä. ser, anlände en kurir från Stockholm. som störtade all: lessa nya förhoppningar i grafven, Kuriren tillkännagal nemligen Ulrika Eleonoras anträde ill regeringen, och, hvad som i sjelfva verket betydde nindre, men som tydligt visade hvad komma skulle. kongl. höghets titel för arfprinsen. Hertigen af Holstein var oj mera der. Han hade rest med fällmarskalkarne Rehosköld och Mörner till Skåne Dockan, bestämd att figurera på scenen, var borta. All nolsteinskt sinnade voro med: dvekan bortblåsta. åtminstone för ögonblicket. Ilvad var att göra?s ... Under denna tvekan kallades ban till fältmarskalken srelve Dicker, och underrättades om, alt prinsen afsag! ig suveräneteten för sin gemål.