Aftonbladet – 10 maj 1849, sida 3

Article Image
ledning, de fleste bland provinsens hästkarlar inhemtat sin ryttarebildning. Häruti låg äfven, enligt insändarens tanke, ett desto större misstag, som goda ridskolors upprättande borde ingå i målet för stuteriöfverstyrelsens verksamhet, enär derigenom ej blott skickliga ryttare bildas, utan äfven allmännare kännedom om, och intresse för hästen utbredes, hvarförutan ingen varaktig förbättring i ett lands hästafvel är att påräkna. Det hopp man hyst att vid Flyinge se cen ridskola återupprättas, blifver emedlertid genom den nya organisationen alldeles tillintetgjordt, enär ingen lärer vilja manegera 20 fölston. En hingstdepot synes deremot särdeles lämplig dertill, enär. hästarne, som nio månader af året stå overksamme på stall, då mycket väl behöfva motioneras. Om särskild, ej brutal, instruktör i ridningen tillförordnades, under depotchefens uppsigt, torde all fara för hingstarnes skadande genom för våldsam ridning förekommas. Hvad sjelfva de fordna Flyinge-bästarne beträffar. hör man ännu mången bittert begråta dem, ehuru vid stuteriets försäljning ingen hade lust att betala dem. Priset å de vid offentlig auktion försälda 53 hästarne uppgick nemligen i medelta! ej till mer än 400 rdr bko ), och detta vid samma tid, som ett bolag i Skåne införskref från England hingsten Vyogan för en summa af 3750 rdr bko. Medelpriset för de från Strömsholm och Oitenby sälda hästar har äfven varit mycket högre än vid Flyinge. Således betaltes de sex sista åren vid Flyinge stuteri i medelpris 460 rdr bko för hvarje häst; vid Ottenby betaltes åren 1840 och 435, oaktadt de flesta hästar voro blott treåringar, i medeltal 220 rdr hko, och vid Strömsholm samma år 2353 rdr bko. r 4846 var medelpriset vid Ottenby 233 och vid Strömsholm 262 rdr bko. Flyinge hästracer hafva emeilertid fortplantats på det af naturen till stuteri skapade Ottenby, der klimatet medgifver hästarnes vistande ute hela året om och der fodrets kraftighet och andra gynsamma omständigheter haft till följd det nästan exempellösa resultat att af 25 betäckta ston blifva i medeltal 23 drägtiga. Vid Flyinge inträffade detta sällan med mer än ett af två; stundom knappt med ett af fyra ) Hästarne hafva äfven regelmässigt medhvarje år vunnit i höjd såväl vid Strömsholm, som vid Ottenby. Vid det sednare var, till exempel, medelhöjden af treåringarne år 1843 en och en half tum större än år 4839. Flyinge i dess nya skick utsände beskällare i Skåne, Halland, Blekinge och Kronobergs län, hvilka årligen vunno allt mer förtroende, ehuru man till en början ej ogerna fann dem bristfälliga. Före år 4837 petäckte Flyinge hingstar i medeltal 4350 ston årligen. År 4839. . vv vv 788 4840. . . . . 1532 4844. . so ss sv 41,640 41842. . so so 1,662 41843. . so . 1,759 4844. . so so . 1,851 4845. . . . 4,907 1846. . ss ss 2153 1847. sv ov ov 2,074 11 skäl fanns äfven till den förmodan att Flyinge hingstar skulle blifvit allt mer anlitade i samma män stuterierna fått skörda frukten af den omsorgsfulla vård de åtnjuta och derigenom blifvit istånd remontera depoten med allt bättre hingstar. Jemför man resultaten af Flyinge såsom stuteri och såsom hingstdepot, finner man, sedan det afstutericts hingstar i medeltal! betäckta antal af430 ston blifvit afräknadt å ömse sidor, för stuteriet en medelproduktion af 48 föl per år, för hingstdepoten, den sednare tiden mer än 4,600 betäckta ston årligen, efter hvilka man med visshet kan påräkna minst 300 föl. En oväldig domare må afgöra huruvida man af de 18 eller af de. 300 fölen kan vänta den mest genomgripande förbättring af vår hästafvel, och efter hvilket system statens medel således kunna anses bäst använda. Högst gynsamma verkningar hafva äfven visat sig af de öfrige beskällarne som på statens bekostnad underhållas dels vid Strömsholm och Ottenby dels vid regementerne och såsom landtbeskällare. Strömsholm hade före dess reorganisation 30 beskällare hvilka sällan betäckte mer än 400 ston årligen. Oberäknadt stuteriets egna ston hafva deremot af dess 48 hingstar betäckts år 4836 4,475, och af 51 hingstar år 1846, 2,147 ston. . I stället för 48. beskällare, 37 moderston och 90 unghästar, summa 475 hästar, som Strömsholm enligt stat skall underhålla, hafva der funnits de sista åtta åren i medeltal 352 beskällare, 44 moderston och 97 unghästar, summa 190 hästar. Bland de många svårigheter stuterierna haft att bekämpa må blott nämnas en. Stogången utgjordes före år 1826 af en brokig samling af alla möjliga eller rättare sagdt ingen race. Det knappa anslaget medgaf ej inköpandet af mer än högst få ston af den race man ansett bäst och som man hufvudsakligen önskade fortplanta. Vid Ottenby måste till och med gamla verkhästar tagas till moderston. Att afkomman således ej genast kunde blifva fullgod var naturligt; blott småningom och efter uppvexandet af nya generationer kunde man förskaffa sig ston, i ädelhet motsvarande de stämbeskällare man inköpt. Inalles hafva kronans hingstar betäckt, oberäknadt stuteriernes egne ston: år 1855 . . . . 43560 41858 . . . . 4800 4844 . . . . 5400 41844 . . . . 6000 4846 öfver 6500 ston. Under loppet af tio år 4837—46 hafva kronans hingstar inem landet betäckt 34,720 ston, hvilka efter den låga beräkningen af ett föl på tre ston gifver i afkastning 48,240 föl utan att taga i beräkning deras afkomma i nedstigande led. Kronohingstarne blifva årligen allt mer eftersökta, så att i vissa trakter är ej ovanligt att 30 å 40 ston på samma dag anlända till hingststationerna. Kedan är 4839 uppvisades för stuteriöfverstyrelsens ombud vid remonteringsmarknader i Ostergötbland 260 och i Westergötbland 470 unga vackra hästar fallna efter Strömsholmshingstar. I samma proportion tillgången på goda hästar ökats inom landet har äfven importen minskats; sålunda infördes utifrån hvardera af åren 4820—94 i medeltal 2563 hästar; åren 1886—441 i medeltal blott 234 årligen. Antager man till följd häraf att under det sta decenniet 2000 hästar mindre än förr blifvit irligen införda och värderar dessa till 200 rdr bko stycket, erhåller man en summa af 4,000,000 rdr bko, som blifvit landet besparade och hvarför man ) Hela summan utgjorde 5593 rdr bko. ) År 4832 föddes der af 32 moderston ej mer än 42 och är 4833 af 40 moderston ej mer än 8 föl.

10 maj 1849, sida 3

Thumbnail