Aftonbladet – 9 maj 1849, sida 2

gens vänner, vi framställa denna vår opinion i frågan. — Östgötha Correspondenten innehåller följande berättelse om Östgötha reformsällskaps allmänna sammanträde, fredagen den 4 Maj: Sammanträdet öppnades af bestyrelsens ordförande, hr Ridderstad, med en redogörelse för de åtgärder, som bestyrelsen vidtagit sedan sistlidne års allmänna möte, och i sammanhang dermed det sätt, hvarpå bestyrelsen i allmänhet up ;pfattat sin ställning till illskapet. — Bland bestyrelsens åtgärder förekom full görandet af sällskapets vid allmänna mötet för lidne år gifna uppdrag att till BH. M. Konungen öfverlemna de inom Östergöthland -då samlade petitionslistorne, hvilka voro undertecknade af 4023 personer, utgörande embetsmän eller fastighetsä med undantag af 800, som tilihörde den arbetande klassen. Bland beslut återigen, fattade af bestyrelsen utan sällskapets sammankaliande och hörande, utgjorde afstyrkandet om petitionering för urtima riksdag, onekligen det vigtigaste. Sällskapet gillade enhälligt bestyrelsens bandlin (t i dessa fall. Derefter öfvergick sällskapet till diskussion af de frågor, som föranledt sammanträdet. — Inbjudningen från Nerikes reformsällskap till. ett möte i Örebro gillades och antogs af alla närvarande. Sällskapet beslöt att afsända trenne deputerade. Innan sällskapet! likväl skred till valet af desse deputerade, beslöt det, att de hufvudsakligaste frågorna, som vid Örebromötet kunde förekomma, borde tagas i betraktande, på det att sällskapet derigenom skulle få tillfälle att, för de blifvande deputerades räkning, nu yttra sin opinion. Inbjudningen från Nerikes reformsällskap genomgicks derföre ånyo. Första punkten deri — frågan om petitionering för urtima riksdag — förkastades ånyo; den andra punkten — om reformsällskapernas organisation — lemnades till deputerade, att, i samråd med de öfrige landsortsombuden, fritt bandlägga. Sedan dessa detaljfrågor blifvit expedierade, bief det af Regeringen, Rikets Ständer förelagda, nu hvilande representationsförslaget föremål för öfverläggningarne. Bestyrelsen, som i denna lika vigtiga, som grannlaga fråga, ej trodde sig böra gå sällskapets åsigt i förväg, yttrade sig endast derom i nägra allmänna talesätt; detta oaktadt förenade sig alla de närvarande i en förkastelsedom öfver förslaget. Med anledning häraf föredrogos åter de bufvudgrunder till en ny representatiorsförfattning, hvilka Stockholms reformsällskap utarbetade sistl. år, för hvilka man då petitionerade härifrån och som nu åter antogos, med undantag af andra punkten om valrätten, hvilken sällskapet ansåg borde wutsträckas äfven till den oberoende arbetaren. eler den, som genom sitt arbete sig ärligen försörjer och ej står under tjenstehjonsstadgan, och den 5:te punkten om valsättet. hvilket sällskapet ansåg böra bestämmas på det sättet, atl valen i städerne ske omcdelbart och på landet genom elektorer. Flere talare uppträdde i dessa ämnen, i följe hvaraf diskussionen var liflig och underhållande. Ala instämde dock till slutet i antagandet af de här angifna förändringarne. Från Qvillinge socken hade en skrifvelse inkommit, undertecknad af ett större antal jordbruksre, och hvari den åsigt uttalades, att man borde, så snart det nu hvilande förslaget fallit, petitionera till förmån för norrska representationsförfattningen. Under öfverläggningen härem, som försiggick i sammanhang med det föregående, gjorde sig den åsigt gällande inom sällskapet, att lokala förhållanden, scder 0. s. v. icke gjorde den norrska författningen fullt lämplig för Sverige, och att — då man i alla fall nu var sysselsatt med en förändring och man dörförnt? Nede ännu omkring 4 7. års tid till arbete i sådant afseende, vore det icke skälatt numera antaga den norrska författningen, ehuru visserligen tider funnits, då den med öppna armar skulle ha blifvit mottagen. Bestyrelsen föredrog derefter en från Westerås reformsällskap anländ skrifvelse, hvari reformsällskaperna inbjudas att utsätta premier för författandet af ett i detalj utfördt representationsförslag, af egenskap, att reformvännerna kunna antaga det., Utan att underkänna den vackra och ädla afsigten i detta förslag, ville sällskapet likväl ej ingå derpå, men uppdrog i, stället .åt bestsrelsen att, å sällskapets vägnar, anmöda de blifvande deputerade härifrån, att: hearbeta, vid sammanträdet i Örebro, den åsigt att Örebromötet ej bör upplösas förrän man hunnit uppgöra ett på så liberala grunder bygdt förslag, att det kunde förena nationens allmännaste tänkesätt omkring sig. Man öfvergick härefter till valet af deputerade. De flesta rösterne tillföllo: löjtnant Ridderstad, kapten G. v. Post på Frängsätter och doktor WetterAN AN en