Aftonbladet – 2 maj 1849, sida 2

Te fe WU LWECDUOUTe ie SSEEIEFULT Föreningen fattade i enlighet härmed sitt beslut ch fick bestyrelsen i uppdrag att å föreningens väg-! ar utfärda det nya programmet, hvarjemte den kulle ombesörja de nu inkomna pristäflande skrifernas utlemnande till sina rätta ägare, ifall dessa j föredroge att låta dem ligga till täflan med möjigen under den nya täflingstiden inkommande skrifer, samt at!, i fall så påfordras och författarne önka att, efter skrifternas omarbetning, ånvo aflemna lem, tillhandagå med de anmärkningar, föreningen iu emot dem funnit skäl att göra. — I Jönköpingsbladet läsas följande betrakelser i anledning af ett i Ostgötha Corresponlenten för en tid sedan förekommande gillanle af Örebro reformsällskaps vidtagna utesluande af Stockholms deputerade vid det tillimnade reformmötet. Vi anse oss, ehuru vi måndagsbladet upplyste allmänheten om rätta örhållandet, likväl böra intaga Jönköpingsblalets yttrande, emedan det i afseende på möets behandling af reformfrågan, t hela sin vidd, synes äga skäl för sig. Det lyder så: Östgötha Correspondentens gillande af Örebrosällskapets åtgärd att uti ifrågavarande fall förbigå Stockholms kapet är för öfrigt en åsigt, som vi nafva åtskilliga betänkligheter vid att biträda. Afsigten med det allmänna reformmötet är väl eller borde åtminstone vara att söka erhålla ett så sannt uttryck som möjligt af den öfvervägande opinionen reformfrågan öfver hela landet, och för ett sädant mål borde i vårt tycke den beryktade svenska afinden lemnats åsido. Det må väl, såsom Östgötha orresp. säger, vara nyttigt, alt landsorten på egen and, utan inblandning af hufvudstadsfraktionen, behandlar en politisk fråga: ja, vi tillägga, det kunie till och med i visst fall ha varit fögnande att örnimma en sådan landsortens emancipation undan ufvudstadens supremati — cm frågan nemligen gällt utt uttala och gifva gehör ät en i det öfriga landet hyst allmän åsigt, som man på förhand visste vara stridande mot den i hufvudstaden rådande; men så kan man ej ens betrakta den om petitionerande för urtima riksdag, hvilken ju endast hemställningsvis var från hufvudstaden utgången och i alla fail redan kan anses hesvarad med ett så öfvervägande nej, att om den än å nyo framdrages på Örebromöet, den likväl svårligen kan ge anledning till någon splittring, fastän helt naturligt en eller annan röst kommer att höjas derför. Vi anse derföre, att det i detta fall varit ännu nyttigare och mer fägnesamt all se hela landet enigt och samdrägtigt behandla ;den politiska frågan. — Redaktionen emottog redan i förliden vecka en förklaring af åtskilliga medlemmar a reformvännerna inom Filipstads och Nyeds bergslagers sällskap, innefattande att de icke vilie deltaga i val till ombud vid reftormmötet i Örebro, derest ej meningen vore att ombudet skulle af alla krafter biträda antagandet af det Kongl. förslaget. Red. förmodade, att med söndagsposten erhålla Wermlandstidningar med berättelse om sammankomsten i Filipstad, och om hvad sig dervid i öfrigt tilldragit; men då detta icke inträffat och vi äfven med denna dagens post ej erhållit ringaste upplysning derom, anse Vi oss icke böra dröja att meddela denna förklaring, som lyder sålunda: För följande anförande till reformvännernas möte i Filipstad den 48 April innevarande år, begära de, som undertecknat detsamma, ett rum i tit. tidning, för att icke blifva förblandade med dem, som förkasta regeringens representationsförslag. Och torde allmänheten icke böra lemnas i okunnighet derom, att de, som undertecknat nedanstående skrift, icke vidare tillhöra reformsällskapet i Filipstad. Anförande vid reformvännernas inom Filipstads och Nyeds bergslager sällskaps sammankomst den 48 April 1849. Då, enligt det af bestyrelsen utfärdade cirkulä sällskapet i dag dels kommer att utse ombud, som på sällskapets vägnar bivistar den sammankomst, hvilken är beramad att hållas i Örebro, mellan deputerade från rikets samtlige reformsällskaper, dels ock alt utirycka den opinion, med ledning hvaraf besagda ombud bör handla, så hafva undertecknade härmed i få ord velat angifva sina åsigter i ämnet. Ehuru Kong!. Maj:ts nu hvilande representationsförslag visserligen, efter vår tanka, ännu lemnar mycket för fosterlandsvännen att önska, samt vi heldre skulle hafva sett, att åtskillige deruti intagna stadganden hade en annan lydelse; likväl och då hufvudsaken är att en förändrad och med tidens fordringar mera öfyerensstämmande representation, än den nuvarande, måtte, så snart som möjligt, komma till stånd och icke uppskjutas från den ena riksdagen till den andra, önska vi att vårt ombud vid det ifrågavarande mötet måtte af alla krafter biträda antagandet af det Kongl. förslaget. Det är endast under detta villkor och med förbehåll, att ombudet erhäller denna bestämda föreskrift, som vi vilja deltaga i något sådant utväljande och alsändande. Slutligen få vi axshålla att detta vårt anförande måtte varda i dagens protokoll intaget. Filipstad den 48 April 48249. J. G. Geijer. J. M. P. Gyllenboga. A. W. Olander. P. G. Berggren. Jehan Mitander. C. J. Wallroth. Bernh. Berggren. A. P. Lagrelius. J. H. Werling. H. Waltroth. Claös af Geijerslam. ÅA. Gullström. Er. Bergman. G. Ekman. G. S. Kallstenius. H. G. Geijer. OC. A. Sundin. Fr. Svenonius. J. N. W. Uhr. Efter sammankomsten: Göthrik Myhrman. J. O. Geijer. — Wermländska Korrespondenten för den 28 April, som säger sig ännu då sväfva i fullkomlig ckunnighet om hvad vid nämnde samm2 nkomst i Filipstad, tio dagar förut passerat, gör bärom dessa, såsom oss synes, välgrundade reflexioner: Såsom man finner (på annat ställe i dagens tidärperer 382 73 KORET EET RNA ERSTA ANNE KS SST a I a