Aftonbladet – 2 maj 1849, sida 2

GREFVE ROSENS EXTRA FÖREDRAG OM JERNVAGSANLAGGNINGAR i! SVERIGE. Sistl. lördag höll grefve ÅA. E. von Rosen i Kongl. krigsvetenskapsakademiens rum i Brunkebergs hotell, 2 tr. upp, ett förut genom tidningarne annonseradt föredrag om jernvägar, och meddelade särskildt en förklaring och utveckling af bolagsreglorna för den mellan Örebro och Hult tillämnade jernvågen. D. EK. H. Kronprinsen samt Prinsarne Gustaf och Oscar sågos bland grefve Rosens auditorium, hvilket för öfrigt var så talrikt, som utrymmet i den stora salen medgaf. Det var ett extra föredrag som grefven höll, och hade äfven en särskild anledning, nemligen de anmärkningar, som förekommit i åtskilliga landsortstidningar, vid det af regeringen stadfästade reglementet för ofvannämnda jernvägsbolag. Aftonbladets läsare torde kanske erinra sig att dessa anmärkningar redan blifvit omtalade i Aftonbladet (N:o 57), med tillägg af de förklaringsgrunder, som efter Aftonbladets föreställning tycktes kunna hemtas dels från företagets nyhet i vårt land, dels från olikheten emellan de i Sverige förut bekanta bolag och denna efter engelskt mönster inrättade och för inbjudning äfven :f engelska deltagare bestämda bolagsspekulatio::. Huru interessant det också skulle kunnat vara för dem bland våra landsmän, som sjelfva antingen tecknat sig eller ämnat teckna sig för aktier i bolaget, att af grefve Iosen omedelbart få inhemta den ifrågavarande förklaringen, så skulle likväl icke denna vusam kunnat få någon vigt för andra åhörare, om den icke föregåtts af en framställning om jernvägsinrättningar i allmänhet. Talaren begynte derföre med en sådan, och under sitt helt och hållet fria föredrag härom lyckades ban ock tillvinna sig sitt auditories uppmärksamhet så, att sannolikt hvar och en bland hans åhörare lyssnade med interesse äfven till tolkningen af bolagsreglorna och dessas motiver. Vi förmoda att Aftonbladets läsare i allmänhet, och i synnerhet de som interessera sig för jernvägsrörelsens införande i Sverige, skola med tillfredsställelse inhemta hvad talaren i nyssnämnde hänseende yttrade. Talaren begynte med en kort öfversigt af jernvägarnes historia, och visade att d transportinrättning redan kan göra ganska gammal häfd. I Tysklands se man sedan urminnestider forslat m på bjelkbanor, med och utan jernbeslag, äfvensom kol i Newcastles kolgrufvor, och för r än hundra år sedan (1743) infördes af jernbjul med fiensar till jernbansvagnar stenbrotten i grannskapet af Bath. Talaren omnämnde att Eeynolds redan 1767 införde gjutna rails (banskenor) med underbäddning af sten, och att år 1789, således nu för 60 år sedan, anlades den första längre railväg vid Lougborough. Emedlertid voro alla dessa äldre jernvägsinrättningar underlägsna kanalerna i flera hänseenden. Det var först sedan man Ilyckats på dem använda ångan till drifkraft, som deras allmännare brukbarhet visade sig. Threvithick kan anses för ångvagnens uppfinnare; men han försökte sin uppfinning på vanliga vägar, der den gaf föga fördel, och han SEI SETS SIENNA SENSE TION ESR