Aftonbladet – 28 april 1849, sida 2

LAGREFORMEN OCH JUSTITIEOMBUDSMANNEN. (Forts. fr. 2 91.) I fråga om lämpligheten af ett sådant uppdrag till lagkommitteen, som det justitieombudsmannen hos regeringen förordat, vore mycket att säga, om rimligen kunde antagas, att regeringen, innan ännu lagkommitteen hunnit fullborda andra sedan längre tid under bandläggning varande arbeten, skulle sätta i fråga, att dessa arbeten borde afbrytas och lemnas å sido för att efterkomma en tillfälligtvis yttrad önskan af de herrar, hvilkas ärende hr Theorell gått. För närvarande vilja vi inskränka oss till endast några korta erinringar mot befogenheten af de till nästa riksdag äskade förslagen. Man yrkar till början införande af ett sådant straffsystem, hvari upptagas lämpligare strängare, äfven afflictiva straff på de brott, som efter införande sf nyare mildringar befunnits tilltaga och således behöfva att strängare straffasv. Med dessa nyare mildringar lärer förstås det vid 1846—1841 årens riksdag beslutade utbyte i vissa fall af spöoch risstraffen mot fängelse vid vatten och bröd. Huruvida sådana brott, hvarpå sistnämnde slags straff tillämpas, i stället för spöoch risstraffen, tilltagit i följd af denna ändring, är ännu icke af erfarenheten tiilförlitligen styrkt. Brotten hafva de sednare åren än ökats och än minskats, nästan i lika förhållande af alla slag, och någon ökning företrädesvis af de brott, i afseende hvarå straffmildring egt rum i följd af 1841 års författning, har ännu icke med visshet visat sig. Skulle också dessa brott verkligen ökas, följer icke ensamt deraf, att orsaken till ett sådant förhållande återfinnes blott i de mindre stränga straffen. Af brottmålsstatistiken hafva vi trott oss inhemta, att fattigdom och dyra år öka brotten. Efter en mindre god årsvext, då prisen på lifsförnödenheter stiga, särdeles om de under några på hvarandra följande år förblifva höga, tilltaga brotten, isynnerhet de mot eganderätten. Komma så ett par goda år, nedgår åter brottens antal. Det förhållande, att Rikets Ständer för några år sedan begärt det af Kongl. Maj:t bifallna utbyte af spöoch risstraffen mot fängelse vid vatten och bröd, äfvensom att Ständerna vid flere riksdagar uttalat sig för afskaffande af kroppsstraffen, och vid 1845 års riksdag formligen beslutit en sådan reform för framtiden borde väl förtjena lika mycket afseende som den af justitieombudsmannen uppgifna omständighet, att detvå privilegierade stånden skola begärt förslag om återinförande af de strängare afflictiva straffen (spöoch rissamt skamstraff). Vi måste dock härvid förnya vår erinran, att dessa två stånds beslut icke alls omtala återinförande af afflictiva straff, utan tvärtom uttrycka den önskan, att frihetsstraffen måtte finna allmännare användande. Hr von Hartmansdorffs motion om de med så mycken värma omfattade kroppsstraffen föresväfvar oupphörligen hr Theorell. I hans ögon är hr von Hartmansdorffs vilja liktydig med dessa Adelns och Presternas beslut; som af Tiden benämnes för Rikets Ständers. Justitieombudsmannen synes hafva det djupa begrepp om pligtskyldighet till dem som föranstaltat hans val till justitieombudsmans-embetet, att han på allt sätt befordrar desammas önskningar, äfven om de strida emot hans egen öfvertygelse. Så lärer åtminstone händelsen vara i fråga om iåterupplifvande af spöoch risstraffen, enär hr Theorell förråder sin meHVTV rn om a 13 gås RR Verse a KE TN JR st a