Aftonbladet – 27 april 1849, sida 2

innehåller åtskilliga pikanta saker. Ibland ar nat räsoneras i politiken på följande sätt: De punkter på hvilka hela uppmärksamheten nu är fästad äro Ungern och Slesvig-Holstcin. Från hvilkendera af dessa ställen krigslågan skall sprida sig öfver det öfriga Europa och hvilka stater och: dynastier den skall komma att förstöra eller förändra, eller om den ännu kan släckas, derom, min goda farbror, kan jag icke, med hela mitt kannstöpareförstånd, ännu säga dig någonting. Hvad Ungerns frihetskrig angår, så kommer dess upplösning mera att utöfva sitt inflytande på Tyskland än på oss. Dess mera intresse ligger för oss svenskar i lösningen af dansk-tyska kriget. Politiken, denna konst att i stort bedraga hvarandra, förstår jag så litet, men nog förstår jag att Danmark nu är litet nog, likasom att Tyskland är tillräckligt stort. utan att hertigdömena skulle tagas från det förra för att öka det sednares makt. Jag tycker att hvarje svensk, hvarje skandinav skulle häri taga danskarnes parti och icke stå och se på bara; ty aldrig kan Danmark hjelpa sig sjelf. Det blir tvunget att kasta sig i armarne på Ryssland, så vida det icke hellre vill helt och hållet gå in i tyska förbundet. Detta sednare vore emedlertid vida bättre för danskarne sjelfve; ty nog äro tyska staterna vida lyckligare än de ryska. Gjorde danskarne ett litet försök att handla efter denna politik, så skulle farbror få se att de snart skulle få hjelpare. Både Ryssland och England skulle taga deras parti, och det så säkert som om det redan stått att läsa i Öresundsposten. — TI Eskilstuna Allehanda finner man följande uppgift om den senfärdiga behandlingen af klagomål, ingifne till justitiekanslersembetet: Den 49 Mars 4846 ingafs till hr justitiekansleren första anklagelseskriften emot Eskilstuna-borgmästaren för begängna, olaga beskattningar, och ännu är icke längre hunnet, än att en ömsesidig skriftvexling fortgår i Kongl. Svea hofrätt, fastän anklagelserna lyda å ansvar efter 8 Kap. 2 samt 44 och 435 kapitlen Missgerningsbalken. Vi hemställe alltså till en rättsipnad allmänhet och publiciteten inom riket, om all rättfärdighet är iakttagen, då sådant i så lång tid fått passera, utan åtminstone preliminär åtgärd i fråga om den antastade, helst de ingifne handlingarne icke lira kunna jäfvas, då de fleste uti infordrade förklaringar äro till sin äkthet erkända? Domarevärdigheten synes oss icke heller böra fördraga en dylik tidsutdrägt, då ett sådant förhållande naturligtvis måste gälla dess anseende hos menige man. FRÖKEN BOYES SOIRE. Fröken Boye har, redan före detta sitt uppträdande, varit omtalad i hufvudstadens kretsar för sitt vackra och klangfulla sångorgan. Hennes sång denna afton rättfärdigade ock detta omdöme: man fann en serdeles god kontra-alt, som i nedra regionen har toner af ovanlig kraft och volym, och hvars mellanoch öfra register äga friskhet och sonoritet. Goda altröster äro för öfrigt i norden ej så sällsynta, som man gemenligen tror; men utom att många gå förlorade, i brist af kultur, händer ofta, att man söker uppdrifvå dem till sopraner, hvarigenom de förlora den genuina alt-timbren, utan att i stället vinna sopranens, och värst är, att mellantonerna i detta fall blifva torra och klanglösa. Fröken B., som följt en bättre regim, har häraf redan hemtat mycken fördel, och skall säkert i framtden skörda ännu väsendtligare frukter deraf. Ännu återstå nemligen för fröken B. vigtiga tekniska och estetiska studier; i förra afseendet nämna vi bland annat registerns sammanbindande och tonens bestämdare ansats; i det sednare, uttryckets utbildning och sjelfständighet. För öfrigt röjde fröken B:s föredrag mycken fit och sorgfällighet, hvilket hennes åhörare äfven erkände genom den uppmärksamhet och det bifall, hvarmed de följde hennes sång. Hennes nummer voro en aria ur Zaira af Mercadante; den bekanta vackra duetten ur Tancred, hvari hennes alt-toner gjorde en serdeles god effekt; en duett ur Scmiramide af Rossini, hvarvid hr Uddman med mycken precision sekunderade henne, samt tvenne romanser af hennes lärare, hr Dannström. Slutligen sjöng fröken B. Mozarts sköna, men i afseende på deklamationen svåra romans Violblomman, och förtjenar beröm för sitt rena och flärdfria föredrag deraf. Vi vilja blott i förbigående anmärka ett maner att dela tonen, hvilket ej passar här, och öfver hufvud redan synes vara bortlagdt. Af en musikälskare (hr löjtnant Byström, hvilket vi nämna med benäget tillstånd) hörde man trenne salongspjeser för piano af Meyer och Chopin utföras med mycken färdighet och elegans. Afven föredrog han pianopartiet i Hummels berömda Ess-moll-qvinltett, hvilket erfordrar musikalisk uppfattning och studier i den klassiska stylen; hr B. visade, att såIdana ej felas honom. Emedlertid led pjesens effekt TInågot afbräck, dels genom allegrosatsens något för hastiga tempo, dels derigenom, att stränginstrumentTpartierna här och der framträdde nog matt, samt Islutligen genom qvintettens delning, hvarigenom Tlargosatsen användes såsom början till soirtens sednare afdelning: en isolerad mellansats af långsamt tempo tar sig sällan ut, emedan den beräknade efTIfekten af kontrasten med det föregående lifligare tempot i sådant fall går förlorad. Utom soirsens musikaliska del hörde man äfven ett vhumoristiskt föredrag af br Wohlfahrt. Talaren, Isom till utgångspunkt valde den plastiska konsten Ihos de antika folken, öfvergick derefter till fysionoImiken, med afseende på olika tidehvarf, nationer och folkklasser, men synnerligen på vår nation och synnerligast på den täckare delen deraf, samt slutade med en för tillfället passande öfvergång till tonkonsten och den harmoni, som äfven bör råda i anletsdragen och deras uttryck. Hr W., som tycktes varit mera mån om att förena utile dulci än de serskilda delarne af sitt föredrag, hade, såsom plastiker, väl kunnat påkosta något mera helgjutenhet li dess form; imedlertid voro de aforismer, hvaraf han anlagt ett välförsedt batteri, merändels pikanta och qvicka, samt förfelade sällan sitt mål. För öfrigt vittnade föredraget om en beläsenhet och en förlmåga att kombinera det derigenom inhemt de, som Iman ej finner hos alla konstens söner. —U— I en PP om SV ov — — På hr Gänthers recett-spektakel, som infaller i medlet af Maj, lärer Flotows opera Stradella komma att gifvas. — Det berättas, att till de representationer, hvarvid Fanny Cerito kommer att uppträda, redan anIteckning skett till omkring 9 fulla bus. oe ee TF en al — Bland de sedan några år här i hufvudstaden utkommande söndagstidningarne finnes en. nemligen Söndagsbladet, som i hvarje numdd