VD ee vida omkring, ända till Paulskyrkan: J dårar, i. söken en konstitutionel kejsare der, hvarest sabel! väldet och polisstyrelsen inrättat sin högskola. (Lifligt bifall från venstern.) I Inrikesministern svarade helt kort. Först nekade han att den omnämnde kabinettsordren existerade i) det skick, som blifvit anfördt, och att den, sådan, den verkligen fanns, nånsin blifvit tillämpad under det han varit minister, och sedan svarade han på: interpellationen, att om någon, som hade sitt rätta hemvist i Berlin, blifvit utvist, så hade det varit orätt, och vid hvarje tillfälle sådant kommit till hans! kännedom hade han förekommit sådant. För öfrigt! skulle väl debatten öfver belägringstillståndet gifva. tillfälle att vidare beröra denna fråga. (Ahå! och: munterhe: från venstern.) I Sedan grefve Arnim yttrat sig med afseende på Heckers ning, uppträdde Rodbertus och påminde inrikesministern derom att då han, Rodbar-, tus, blifvit stadsförvist, hade han förgäfves bevisat att; han såsom f. d. minister hade sitt rätta hemvist i. Berlin: han hade likväl blifvit behandlad såsom en fremling. UTRIKES, — Dansk post tidigt på f.m. medförde Köpenhamnstidninger för sistl. lördag och ett af-, tryck af Föedrelandet för sistl. måndag. Sed-, nare post från Köpenhamn medförde äfven! derifrån tisdagens morgontidningar. DANMARK. I Ifrån armåen i Jutland hade ingått följande officielt meddelade underrättelser: i Den 19 middagstiden visade sig en större fiendtlig patrull mellan Vonsyld och Evathu-, set samt anföll våra förposter. Kl. 43 drog fienden sig åter tillbaka, sedan ett jägarkom-. pani och en espingol blifvit framsände ifrån Kolding till förposternas understödjande. I Eft.m. kl. 6 ryekte en insurgentbataljon, en. sqvadron och 4 6-pund. kanoner fram ifrån Dalby och började en kanoneld mot förpostkedjan, men efter några timmars förlopp drog Genden sig tillbaka. j Den 20 April kl. 7 f.m. framryckte insur-; genterna med en betydlig styrka till anfall på Kolding, som var besatt af våra förposter, hvilka hade order att icke inlåta sig i något. hårdnackadt försvar, och hvilka derföre ut I rymde staden kl. 9. Norr om staden kom det. till en temligen liflig tiraljöreld, som varade intill kl. 1,11, då våra förposter erhöllo order, att draga sig tillbaka på hufvudstyrkan. I en position, som förposterna under tillbakadragningen intogo norr om Brandrup, visades en fiendtlig kavalleriafdelning tillbaka med några kanonskott. Då fienden afstod från allt vidare anfall, intogo våra trupper kl. 4 e. m. kantoneringsqvarter och utställde förposterna, ifrån hvilka kl. 6 en kavalleriafdelning framträngde till qvarnen norr om Kolding, der en stark fiendtlig fältvakt var uppställd. Det är i synnerhet första espingolbatteriet och första jägarkåren, som å vår sida deltagit i striden. Vår förlust är 2 döda och 22 sårade; ibland de sednare löjtnanterne Schow och Wind. I Sundeved bade ingenting förefallit. Fästningen Fredricia är förklarad i belägringstillstånd. Af en annan rapport af den 20 dennes finner man, att först efter flera dagars parlamentering med Sachsen-altenburgska öfversten Diederichs, danska befälhafvarens begäran om de stupades begrafning å hvardera sidan, blifvit besvarad. Ifrån kl. 2 till sist kl.3 skulle danskarne få afhemta sina i striden d. 13 fallne krigare och begrafva dem innanför sina förposter. De voro ända dittills obegrafna, oaktadt å danska sidan alltid de insurgenter och tyskar som legat döde på det af danskarne behållna slagfältet blifvit begrafna med militärisk honnör och samfäldt med danskarnes egna döde. Ifrån Flensborg medgifves nu, att danskarne icke haft några kanoner å Döppelhöjderna och att tyskarne förlorat tre metallkanoner. I tyska tidningarne uppgifvas äfven flere döda och sårade af tyska trupperna. 3 sachsiska oflicerare halva stupat och 4 blifvit blesserade; hvaribland tre bataljonschefer. Den 21 om aftonen kl. 9 sted fienden ännu stilla i Kolding och hade sina förposter något norr om väderqvarnen från höjderna söder om Hvidsminde till landsvägen åt Veile. Stadens norra och östra portar voro barrikaderade och vägarne genomgräfna. Det berättas, att i Bremen armeras två stora ångfregatter, och att der arbetas på kanonslupar. Om man får tro danska berättelser skall samma lek börja som sistl. år i Jutland. Konungen af Preussen skall neml. hafva befallt general v. Prittwitz, att icke inmarchera i Jutland; men denne har svarat, att han måste lyd: centralmakten som befallt det motsatta; vVOr Prittwitz skall hafva uppfordrat danska öfver befälhafvaren alt utrymma Alsen, eljest hota! han med infall i Jutiand. (Infallet har såson vi här ofvan berättat redan skett.) Riksförsamlingen hade i måndags al inri kesministern emottagit följande meddelande I anledning af fiendens inryckning i Jutland hvilken var förutsedd att ske genom stiile: ståndets uppsägning och centralmaktens ste; att sända så många trupper in i hertigdömena (inner ministeren sig uppmanad att förklara att denna tilldragelse icke skall förmå det at frångå sitt antagna handlingssätt i alseende på fredsunderhandlingarre. (Bravo!) Regeringe boppas att församlingen skall fortsätta sin vigtiga förhandlingar,. (Ja, ja!) Församlingen hade redan den dagen sluta den definitiva behandlingen, af de 21 första S af nya grundlagen. FRANKRIKE. Den socialistiskt-mystiska filosofen, Pierre Lerouz gjorde för en tid sedan den motion, att man genor en milliard papperspengar eller s. k. ;bons dim ports skulle betala en sjettedel af statssbulden. De I I I I I i i I ER aa be on