Aftonbladet – 23 april 1849, sida 3

BLANDADE ÄMNEN, KOLERAN. Uti franska vetenskapsakademiens sammankomst hölls den ö April ett föredrag af läkaren Beurdon, innefattande en analys af ett stort antal officiella handlingar om kolerans vandringar och härjningar i Europa, Asien och Afrika. Dessa bandlingar hade satt författaren i stånd att med större noggrannhet, än man förut kunnat, inregistrera d? precisa tidpunkterna för smittans uppenbarelser på olika ställen, och ådagalägga, till hvilken grad kolerans gång visat sig oregelbunden och öfverhoppande stora sträckor, if:ån floderna Ganges och Indus till Eufrates; vidare till Svarta Hafvet, Arkipelagen, Bosforen, Nilen och ända till Östersjön och Kanalen. Det kan vara intressant att se den tur, som denne härjare gjort på sin andra resa, och som börjades år 4844. I Kabul visade sig koleran år 4844, samt i Korassan och Afgbanistan år 48435; i Teheran den 43 Juni 4246; i Bagdad den 42 Scptember 4846; i Bagdad, sednare, den 43 Scptember 4847; i Astrakan, i Kertsh och i Gori på båda sidorna om Kaukasus den 30 Juni 4847: i Tifls (Georgien) i Karl: och i Erivan den 43 Juli 4847; i Taganrog, Kerson, Marienpol och Eiisabastopol den 20 Augusti 4847; i Trapezunt den 9 September 4847, och andra gången den 28 Juli 4848; i Riga den 40 Sept. 4847; i Konstantinopel den 24 Oktober 4847; i St Petersburg den 4 November 4847; i Mossul den 485 November 4847; i Silivria och i Redosto den 48 April 4848; i Tchesmå den 45 Maj 1248; i Aleppo, ungefär 48 å 20 licues från Euphrates, den 40 Juli 1848; i Saloniki den 46 Juli 4848; till Kairo kem den från Alexandria den 28 Juli 4848; i Emyrna den 23 Juli 4848; i Alexandria den 28 Juli 4248; i Damaskus den 40 Augusti 4848; i Saint-JesndAcre den 4 September 14848; i Bayreuth den 4 September 4848; i Riga den 45 Juli 4848; i Londen den 4 Oktober 1848; i Däunkerken den 20 Oktober 4848; i Paris den 9 Mars i år, sedan den förut hemsökt några andra städer i norra Frankrike. Häraf drager författaren den slutsatsen, att icke smitltsamhet genom beröring äger rum med cn sjukdom, som visar sig så nyckfull i sn gång, utan att dess uppkomst måste bero af fysiska vilkor och cmständigheter, härrörande från marken, vattnet och atmosferen. För öfrigt, säger han, har koleran semma karakter i Östern som i Vestern. Förf:s tanka är för öfrigt, att denna smitta mycket mindre uppstår genom orsaker eller ämnen, som förflytta sig från en ort till en annan, än genom lokala och fixa orsaker, från flera sammanverkande hällor, och hvilkas verkringsförmåga icke skulle kunna visa sig i ctt gifvet ögonblick, o det icke skedde under intrycket af ett förut befintligt, universelt agens, men som kan förefinnas i olika grader. För öfrigt anmärktes, såsom cn erfarer:het hvilken numera är satt utom allt tvifvel genom talrika observationer, att koleran egentligen tager fart på ställen, som äro mycket starkt bebodda, i fuktiga lokaler och i grannskapet af rinnande vatten, samt att den mest angriper personer, som hafva mindre omsorg om sin snygghet och helsovård, samt icke iakttaga nödig försigtighet. Slutligen var han af den meningen, att det tjenar till ingentirg att söka utestänga koleran med karantäner. Peremot ansåg han det af största vigt, att ännu närmare studera uppkomsten af de orsaker, som framalstra cpidemicer i allmänhet. Såsom ett intressant fenomen upptogs härvid, att det i Orienten oftast visat sig, då en farsot der utbrutit, att den skördat talrika offer bland de infödde, under det resande och främlingar deremot sällan angripits. Den kär ofven framställda tonkan, att kolerans smittsamhet icke uppk:mmer genom beröring af sjuka personer, deras kläder eller cffekter 0. S. V., synes numera delas nästan utan undantag af alla de vetenskapsmän, äfven i andra länder, som allvarligt vinnlagt sig cm att studera sjukdomens beskaffenbet och lynne. Bland de engelska läkarne hafva flere de utmärktaste egnat mycken möda åt ett sådant studium, och stadnat i samma tanka, att beröringssmitta alls icke existerar. Deremot har man synnerligen i London baft tillfälle att med största noggranbet samla lärorika erfarenbetsrön angående sjukdomen, i anseende till den serski!da beskaffenheten af befolkningens indelning derstädes, att nemligen stora qvarter, bebodda af den fattigaste klassen, gränsa belt nära intill cn annan rikare och den mest praktfulla delen af samma stad. Erfarenheten har neml. visat med en ovedersöglig bestämdhet, att koleran förnämligast hållit sig fast uti de qvarter, der folket bor semmanträrgdt, der grönderra äro trånga och förskämd luft eller fugtighet är rådande, medan den alls icke synts cler stednat på de mere