Aftonbladet – 20 april 1849, sida 1

Sedan hade fienden, ända till den 14, kl 3 e. m., icke företagit något af betydenhet. Endast vid förposterna i Sundeved hade ett och annat skott lossats. I norra Slesvig hade fienden avancerat sina förposter en fjerdedels mil norr om Christansfeld. En patrull hade visat sig söder från Vonsyld, men draglt sig tillbaka. I Ifrån Eckernförde berättas under den 13 Idennes, att man der såg 4 (efter andra berätlelser 14) danska krigsfartyg, som man trodde Iskulle söka återtaga Gefion,, hvilket nu ligger aftackladt. ) I Köpenhamn sades, att befälet öfver armeen Ihade blifvit förändradt. Generalmajoren Krogh loch hans stabschef öfv.löjtn. Lassöe hade blifvit återkallade och öfverbefälet uppdraget åt generalmajor Bilow, som har till stabschef öfv.löjtn. Flensborg. Man visste ej huruvida armåeen emottagit denna förändring med glädje, men innan man i Köpenhamn fått veta verkliga orsaken härtill, hade underrättelsen väckt oro. Att sluta af förteckningarne på de ifrån linieskeppet Christian VIII och fregatten Gefion räddade, anses nu endast (förmodligen utom de uppgifna officerarne) 4 und.offic. och 75 man vara förlorade af begge fartygens besättning. Danska sändebudet hos centralmakten i Frankfurt baron Dircking-Holmfeldt har erhållit sina pass och afrest derifrån. Preussiska regeringen lärer, om man får tro Berlinerblad, hafva lyckats så bedrifva i London, att två engelska ångfartyg äro sända till kanalen, för att varna tyska skepp att inlöpa i Nordsjön, der danska kryssarne lära vara talrika. 4 danska fregatter kryssa vid Helgoland. En mängd tyska fartyg hafva sökt skydd i Cowes. Det af tyska riksmakten inköpta krigsångfartyget Deutschland skulle gå till Krautsand för att skydda Elbmynningen. i Från Svinemände berättas, att då danska krigsfartyg der visat sig, hade tyska eskadern under Schröder lagt ut, men som danska kryssarne åter seglat derifrån, hade ingen strid uppstålt. Baron Heintze, en ledamot af förra interimsstyrelsen i hertigdömena, hade blifvit af ståthållareskapet afsänd till London, för att representera Slesvig-Holstein vid freds-underhandlingarne, som troddes vara åter öppnade. Engelska kabinettet skall nemligen hafva gjort ett nytt förmedlingsförslag. SPANIEN. Regeringen hade den 3 April telegrafunderrättelse om f. d. konungen Carl Alberts af Sardinien ankömst-till San Sebastian, hvarifrån han ämnade inskeppa sig till Lisabon, Regeringen anbefallde hans högtidliga emottagning och inbjöd honom att besöka Madrid. Detta lärer likväl icke antagits, men konungen hade enligt sednare underrättelse öfver Valladolid fortsatt! resan till Portugal landvägen. Drottningen hade den 5 April i närvaro afl hela den diplomatiska corpsen företagit fottvagning med tolf fattiga gubbar. FRANKRIKE. Tidningarne lemna nu den upplysning, att grefven af Montemolin, som jemte 3 personer obeväpnad greps i St. Laurent de Cerdans, först insattes på citadellet i Perpignan, men l; sedermera blef på regeringens befallning frigifven och förd till en ort vid gränsen, som han : sjelf fått. bestämma. General Changarniers utnämning till storofficer af hederslegionen är nu officiel. Den är daterad den 5 April. En halfofficiel organ upplyser, att inrikesministern tror det vara nödvändigt, att ännu under trenne månader bihehålla general Changarnier såsom befälhafvare både för nationalgardet och armeen i Paris. Också har inrikesministern funnit sig föranlåten att hos nationalförsamlingen framställa en proposition, åsyftande att reglera generalens mot författningen stridande ställning (regulariser la situation illegale de m. genral Changarnier) genom susspension på 3 månader af 1831 års lag. För de i Paris gästande engelsmännen för-9 bereddes en bankett till den 12 April. ; I följd af tryckfrihetsåtal mot tidningen lal Rövolution democratique et sociale har dessle redaktör blifvit dömd till 3 års fängelse ochjd 10,600 francs i böter. Den 9 April uppträdde f. d. utrikesministern! i Bastide med följande yttrande: d Jag anhåller att få yttra några ord i anledning af de sednaste diskussionerne om Italien. Man har påstått eller synes tro att den franska styrelsen från den 24 Febr. till den 20 Dec. 1848 moraliskt eller faktiskt erkännt kraften (la virtualit) af 1815 års wienerför-; drag. Jag protesterar mot denna åsigt. Minlt efterträdare, hr utrikesministern, kan betygald sanningen af hvad jag säger. Jag behöfver i öfrigt)si endast uppläsa några depecher från den ti-I len. (Nej, nej: det är öfverflödigt! Bifall från berget. Drouyn de Lhuys förblef stum påll sin plats.) : Derefter skulle man öfvergå till undervisningsbudgeten.. Men dessförinnan begärdes, att man skulle votera öfver 40,000 fr., hvilka!p nan föreslagit åt republikens vicepresident! Boulay (de la Meurthe) såsom installerings-!a ch representationspenningar. Denna propod sition afslogs med 393 röster mot 198. Der-ly fter uppstod utskoltsreferenten Etienne och!p rttrade: v J hafven afslagit propositionen om installaionsoch representationspenningar. Jag fråsar nu, om j ieke åtminstone beviljen det raktamente (efter år räknadt 45,600 fr), som!e ricepresidenten hittills skolat åtnjuta,. Detta! je viljades. ID Derefter antogs hela undervispingsbudgeten,!i tom en artikel (den 3:dje), och man öfver-). sick till justitiebudgeten. Barrot, Victor letri ranc och Senard stredo länge om de vid un-Ik; lerrätter anstälde advokaternas inkomptibili