Aftonbladet – 19 april 1849, sida 2

— Ibland dagens roligheter kan äfven räknas en s. k. tidningsanka, som genomgått ett par landsortsblad, men som vår hederliga kellega Posttidningen i måndags på fullt allvar upptagit på första sidan såsom en vigtig mtrikes nyhet, hitkommen med den sista paketposten från Förenta Staterna, nemligen att i NewYork skall finnas en så kallad Tyska demagogernas förening, som utfärdat ett manifest, hvari den utsatt en tariff af stora premier i runda tal för jordens befriande på hvad sätt som helsto ifrån Europas regerande personer. s Här utlofvas för mord på kejsaren af Osterrike 70,000 francs, för dito, på konungen a! Preussen 55,000, för hvarje annan tysk konung eller furste 35,000, och för mord på bödeln Windisch-Grätz 25,000 francs. Vi föreställe oss hvilken helig rysning skal hafva genomlupit den beskedliga Postredaktionens nerver vid läsningen af detta manifest af förmenta tyska amerikaner, som utsätta sing premier i francs. Det intressantaste är emed. lertid den lilla olikhet som äger rum emellar Posttidningens text och källornas. I de andrz versionerna står nemligen efter konungen al Preussen: för hvarje annan regerande furste men detta har synts Posttidningen så ytterst förskräckligt, så att den på eget bevåg modi: fierat detta uttryck till hvarje annan fysk fursten. Det är för öfrigt väl bekant att Yankee: beständigt pläga i tidningarna roa sina läsare med hoaxer af dylikt slag som det här ifråga varande, och sedan hafva de icke liten fröjd när någon allvarsam publicist i Europa bite på kroken. Möjligt är likväl att fabrikate denna gången är af fransyskt ursprung och utgår ifrån någon af reaktionens organer der städes. För öfrigt finnes i alla länder hundra tals personer, som skulle vara roade eller in tresserade af att på samma sätt skrämma dt stilla i landena med politiska ammsagor. Del går väl an när de äro så påtagligt diktade son denna. Posttidningens korrespondensartiklai från Paris i Mars och April förlidet år, hvilk: utskickades i serskilda bihang med Aftonbla det till landsorten, voro, såsom man minnes nära nog af samma skrot och korn.