Aftonbladet – 14 april 1849, sida 3

frågade polismästaren. — Ja, när intet annat hjelpte, så måste man väl. sjunga ut, svarade den ena. — De pliktfäldes att böta 4 rdr 32 sk. hvardera, eller i brist af böter undergå 4 dagars fängelse vid vatten och bröd. Den ena kastade härvid af sig kappan, samt försäkrade under diverse eder och bons mots, att hon nog hade penningar hemma, och att hon ville sätta kappan i pant till dess hon fått gå hem efter pengar. Då polisbetjeningen icke ville mottaga panten, höll hon ett så förskräckligt väsen, att polismästaren måste gifva befallning att insätta henne i arrestrummet, ifall hon icke ville hålla sig i styr. — Låingfredagen den 6 dennes blef å allmänna landsvägen, nära den så kallade Smista bro i Huddinge socken, en i orten okänd mansperson af 2:ne karlar öfverfallen och med våld fråntagen en silkesnäsduk; en rutig bomullshalsduk, en nattkappa, ett par bomullsstrumpor, en butelj, innehållande bränvin, samt något matvaror, alltsammans inknutet i förenämnde bomullshalsduk, hvarefter rånarne begåfvo sig på flykten, men blefvo snart gripne å gatan vid Fittja gästgifvaregård, medhafvande de rånade persedlarne. Vid af kronolänsmannen Mellin anstäldt förhör hafva brottslingarne, under uppgift att de voro förrymde gardisterna vid Kongl. Andra lifgardet samt hr kapten Muncks kompani, JM 94 Johannes Andersson och AM 93 Johan Fredrik Johansson, erkänt förbrytelsen, sådan den här ofvan finnes oninämnd, med förklarande att brottet skett på det att de derigenom skulle blifva från regementet skiljda.