Aftonbladet – 10 april 1849, sida 3

(Insändt.) Skulle något ångfartygsrederi i hufvudstaden vilja företaga sig att besörja dagliga turer emellan Köpenhamn och Malmö (och möjligen öfriga platser på kusten), är man öfvertygad att en sådan entreprise skulle mycket väl löna sig, på samma gång den trafikerande allmänheten derigenom vederfores en stor tjenst. Ty då förlidet år trenne ångfartyg gingo. hvarje dag emellan Köpenhamn och Malmö, är i år det förhållandet, att endast eft ångfartyg går hvarannan dag, och då de danska ångfartygen äro upptagna för det nu började krigstillståndet, torde konkurrens från det hållet ej komma i fråga. De båda fartygen som gingo här förlidet år, voro alltid upptagna af passagerare och fraktgods och lemnade betydlig behållning vid slutuppgörelsen. Det enda fartyg som nu går är Öresund (samma fartyg som först hette Samuel Owen och sedan LAigle), hvarvid utom annat att anmärka, torde specielt få observeras, att, ehurn i hvarje annons står uttryckligen utsatt, det fartyget medtager fraktgods, det likväl oftast inträffar, att sådant cj, när det anländer, blir emottaget. Man hade förmodat, att ångfartyget Malmö skulle gjort bestämda turer emellan förenämde ställen, men det lärer ej gå för sig, churu man likväl ej derom vet något bestämdt, ty dess turer förändras som vädret i April och man tyckes vara till och med jaloux att låta allmänheten veta om eller när eher hur det skall gå. För personer som hafva affärer är sådant förhållande rätt obehagligt och den trafikerande allmänheten är städse högst missnöjd. Man har derföre velat härpå fåsta uppmärksamheten, och tror att nämnde proposition är värd att tagas i öfvervägande. nt Ann