Aftonbladet – 5 april 1849, sida 3

itiska omskapelse också måste medföra er stor förändring i våra. sociala förhållanden, och att. främst qvinnans -ställning miste komma att ombildas, väl icke så, att hon ge nast blir en politisk person, men likväl der hän, att hennes värde höjes och hennes verk: samhetssfer utvidgas, så att hon från-att var: mannens leksak, fäståd vid Honom genom er blött ideell nyck, en flyktig romantisk hänfö relse, blir hans sjelfständiga vän och bunds förvandt för lifvet. Att utveckla denna, tanka skulle föra oss utöfver gränsen för en flykti; anmälan. Att en dylik aning föresväfvat för fattaren, synes oss ej oantagligt. Emedlertic har han väl förstått att med det stränga mo raliska allvar, den. fasthet--och spänstighet vilja och handling han tilldelat sina qvinno karakterer, i hög grad förena qvinligheten mildare attributer, en förening som för öfrig är helt naturlig; ty den i ordets vanliga me ning fattade qvinligheten uppenbarar sig aldri; skönare, än när den är parad med klarhet förståndet, kraft i viljan och duglighet fö lifvet. Herr Bonnier har utan tvifvel gjort sig väl förtjent om vår litteratur, då han upp tagit detta verk i sin bellettristiska samling Kanske bade dock förtjensten varit ännu störr om han låtit oss läsa det på originalspråket Ehuru öfversättningen ej är absolut dålig, er sätter den ej på långt när Andersens originell: och mästerliga behandling af sitt modersmål, oc det vore dessutom en god och berömlig sal att understödja den fallenhet de beslägtade nordiska folken på sednare tid visat att till räckligt kultivera hvarandras språk, för att hä danefter göra alla öfversättningar mellan de skandinaviska idiomerna öfverflödiga. C.