Aftonbladet – 3 april 1849, sida 1

stitutionen och hoppas att folkets represenlanter skola förkasta detta lagförslag. . Byråns medlemmar: Buchez president m. fly. Det Rue-Poitierska manifestet har ickevunnit odeladt bifall inom det konservativa. lägret. Särskildt äro legitimisterna icke utan: undantag nöjde dermed. Deras organ Gazette. de France, kände det före dess offentliggörande och förklarade sig på förhand emot det i väsentliga punkter. Detta blad beklagar, att manifestet icke innehåller något om religiös frihet, undervisningsfrihet, handelsfrihet, eller — den nödvändigaste af allav — administrativ decentralisation, som hela Frankrike fordrar, eller om allmän rösträtt, som frälst Frankrike från anarki ech som ensamt kan garantera såväl materiel som moralisk ordning. Icke heller talas der om de stora konstitutionella frågorna, hvilka bilda grundvalen för en förnuftig politisk organisation. I dess ställe, . heter det vidare, får man några toma fraser om ordning, familj, religion, egendom, provinsernas oafhängighet vid valen, hvarjemte en. viss kejserlig doft är utbredd öfver det hela. Många hafva derföre vägrat underteckna detta manifest (bland hvilka företrädesvis nämnes Larocheja quelin). Departementerna önska försoning och moderation, men icke att Thiers och hans medintrigörer skola segra. — Särskildt synes det förarga legitimisterna, att deras gamle anförare Berryer icke visar nog energi. Afven La Presse uppträder mot samma valmanifest och gör sig lustig öfver den der uttalade fruktan för det revolutionära partiets stämplingar. Vi begripa icke (heter det) att efter valet den 10 Dec. förnuftiga män, f. d.. ministrar, f. d. konseljpresidenter taga på sig den löjliga minen af samhällets räddare, hvilka kommo framlöpande, sedan all fara var öfverstånden och efter att häfva gömt sig på det sorgfälligaste, just då det hade bevisat mod att framträda. (Hvad Thiers särskildt beträffar, antydes att han den 24 Febr. 1848 gömt sig. i en vrå af den kungliga vagnen.) Med hvilken rätt (fortfar La Presse) uppträden j nu efter ett uppförande, hvars sorgliga minne ännu är ganska friskt, för att blanda eder i valen, ehuru departementerna veta långt bättre, hvad de skola göra, än Paris kan säga dem? Och sedan hr Thiers före valet den 10 Dec., inför en deputation från staden Havre, fällt de föraktligaste yttranden om Louis Napoleon Bonaparte? Hvad viljen j? J viljen begagna. eder af fruktan för anarki, för att påtruga edra namn på så många valkollegier som möjligt och derefter viljen j ställa republikens president under edert förmyndareskap. Slutligen viljen j låta namnet Bonaparte fördunklas för namnet Thiers. — Frankrike är underrättadt och varnadt! Liberte, det Bonapartistiska partiets organ, uppmanar valmännen att endast gifva sina röster åt sådana kandidater, som vilja aflägga trohetens och tillgifvenhetens ed åt Louis Napoleon, ty endast då kunde han uppfylla helar sin bestämmelse och gifod Frankrike en passande regeringsform. Man har anmärkt, att nästan ingen af de deputerade, söm röstade emot bevillningen af 50,000 fr. i månaden såsom representationsomkostnader åt presidenten, har underlåtit att begagna sig af inbjudningarne till hans soireer, hvarest representanter af alla partier infinna sig ända ifrån Montmorencyer vill den röda republikens målsmän. Det har under den sednare tiden ofta händt, att soldater anklagas för anfall eller förolämpningar mot deras förmän. Ett par soldater hafva till och med blifvit dömda till döden för dylika anfall. Man antager, att detta blifvit förorsakadt genom det inflytande, som socialisterna under den sednaste tiden förstått att vinna på scrskilda afdelningar af armeen, hvaröfver Ledru-Rollin för kort tid sedan triumferade. Från Turkiets regering skola anbud hafva blifvit gjorda till polska officerare, som vistas i Paris, att i den turkiska armeen erhålla samma grader som de beklädt i den polska. De s. k. hofbladen hafva merendels något att berätta om presidenten Bonapartes person. Så berättale för kort tid sedan Monitören att presidenter d. 17 Mars hållit bön på sin faders graf i S:t Leu för in år 4831 vid Forli i Italien fallne broders sjäafrid. — Saint Leu ligger endast några timmars väg från Paris. Hans republikanska majestät afrete kl. 8 f. m. och återkom redan vid middagstiden ill sitt palais Elyse National. Proudhons blad Peuple har, blifvit sequestreradt. Intill den 23 Mars hafva i Paris visat sig 96 koerasjukdomsfall; 48 personer hafva aflidit. En bankberättelse, som offentliggjordes den 25 Mars, betraktas såsom mindre gynsam, och visar att len allmänna oron öfver klubblagen, öfver ställninjen i Italien och den förestående stora valrörelen haft en mindre fördelaktig verkan på handelvsankberättelsen visar en förminskning af 3, miloner i bankens diskontaffärer för den sednaste vecan; bankens metalliska förråder hafva åter stigit millioner och banken har nu 328 millioners meullvärde emot 424 millioner i utgifna papper. Treprocentsfonderna stodo på 52, 15; femprocents å 82, 80; bankaktierna på 2965; nordbanans på 43. STORBRITANNIEN. : I öfverhusets sittning den 23 Mars yrkade ord Aberdeen att vissa handlingar rörande riget i öfra Italien måtte föreläggas huset. I in motivering af denna begäran klandrade han karpt lord Palmerstons förhållande i striden rellan Österrike och Sardinien, hvilket sedare lands framgång i början han tillskreP ämnde förhållande. Han trodde att den okrojerade österrikiska författningen skulle göra ut på allt missnöje i öfra Italien. Lord andsdowne nekade det yrkade framläggandet F handlingarne, och försvarade den polititik ngland följt. Det ofta gjorda påståendet att ngland fordrat, det Österrike skulle afträda ombardiet, förklarade lorden grundlöst, hvarmte han meddelade att Österrikes sändebud ide i London och Turin erbjudit Lombardis afträdande såsom fredsvilkor. Debatten utades med att lord Aberdeen återtog sitt rkande. Carina clnt fal av ör RA ARTER RAL