Aftonbladet – 3 april 1849, sida 1

statsrådet att handla efter eget godtfinnande och på eget ansvar, utan att förut inhemta sina kollegers råd; och således, efter att hafva tagit kännedom om förhållandena, att börja kriget om och när han finner det nödigt. Det sades väl med temlig visshet, att inga preussiska trupper komma att framrycka till Slesvig; att de ifrån Dässeldorff och Minden beordrade preussiska kontingenter fått bestämda kontraorder; att Hannover rent af vägrat att låta sina trupper deltaga i kriget mot Danmark, o. s. v. Men man befarade, att allt detta endast är en list, för att afböja blokaden af preussiska och hanoveranska hamnarne, och att då det gäller deras kontingenter inrycka. Då två preussiska generaler, Prittwitz och Bonin, få kommendera insurgentarmåeen, synes detta icke otroligt. Den förre hade icke stadnat i Rendsborg, utan var redan anländ till Flensborg. För öfrigt fortfar frammarschen af de öfriga tyska kontingenterna, och på en den 23 Mars gjord framställning häremot af danska generalen von Bälow, hvari yrkas, att den vid stilleståndets afslutande emellan generalerna Krogh och Wrangel öfverenskomna demarkationslinea från Atzbäll öfver Baarup till Vaernes icke måtte intill den 27 Mars af tyska eller holsteinska trupper öfverskridas, och att endast slesvigska trupper må begagnas till ordningens upprätthållande, hade af general Bonin blifvit besvarad vägrande, under föregifvande att danskarne lagt garnison i Ribe (i Jutland) och förökat sin styrka på Alsen. Riksförsamlingen hade nu hunnit från preliminär-öfverläggningen angående val-lagen till s8 37 och 40, hvarvid debatt uppstod om det absoluta eller suspensiva veto. Christensen, Hansen och Ree talade för det sednare, äfvensom Schiern. Barfod, Krieger, Tsherning, David och Rader för det förstnämnda. Ofverläggningen om vallagen hade slutat med ett förslag af Andre och ett af Grundtvig. Den förre ville bilda ett enda thing, på det sätt att 24 skulle väljas så som förslaget innehåller om val till folkthinget, och 14 på det sätt deri föreslås att välja. landsthinget, dock att i sista afseendet en census af 20 Tbd utlagor erfordras för att rösta. Detta understöddes af Schack, W. Ussing, Bregendahl, Hunderup och Ree, men med modifikationer. Bjerring, Christensen, Örsted, Ploug, talte emot. Grundtvig ville en delning i två thing, landttinget (böndernas) och bythinget(stads-invånarnes). Tsherning talade något öfver detta förslags brister, men Krieger bestred det isynnerhet. På enskild väg från Köpenhamn berättas, att krigsministerns afresa till Alsen föranledts af vigtiga underrättelser derifrån med ångfartyget Hertha den :28 April. Alla de till. blokad : bestämda krigsskeppen voro redan den 24 samlade vid Alsen för alt mottaga sina ordres. Rikskommissarien Stedmann hade varit öfver till Als, för att; besynnerligt nog, förhöra sig om huruvida detvore krig eller fred. En kurir hade den 29 kl. 4 f. m. ankommit till grefve Bismark, centralregeringerns. ombud i Köpenhamn, och en annan kurir genast alfgått till Petersburg. Man trodde bestämdt i i Köpenharan på krigels genast skeende utbrott. Ifrån Hertigdömena skrifves, att landsförsamlingen i Slesvig den 26 hållit sammanträden såväl på f. m. som efterm. Den provisoriska regeringen hade tillkännagifvit att den ansåg sitt uppdrag fulländadt och derföre borde draga sig tillbaka. I aftonmötet förelästes riks: kommissariens skrifvelse, hvari han tillkännagaf, ; på tyska centralregeringens befallning, insät; tandet af en ny regering, bestående af-Rewent-l; low-Preutz och Beseler, samt en tredje af dem lt utvald person, som alla embetsmän ägde attl! itlyda. Denna nya regering erkändes af för-l! samlingen. Från Flensborg omtalas, att redan den 24! ;värmade danska krigsskepp omkring på begge i custerna af bertigdömena; de manövrerade och xercerade. Vid Fehmern voro många danskalr ryssare; men i Kiel hade man ännu den 26d j sett någon sådan. 1 Den 27 på aftonen hade den första preussika bataljonen gått genom Hamburg till Alona. Prins Albert af Sachsen och prins Frerik af Augustenburg hade passerat på resan t orr ut. Ifrån Bremen berättas under den 26 Mars tt ångfartyget Alcadia då ankommit tillll sremerhaven. Det lärer ej blifvit så svårt skaadt vid strandningen, som det uppgifvits i enelska tidningar. d FRANKRIKE. J Det af nationalförsamlingen fattade beslut!p nder öfverläggningen om klubblagen har väckt i iycken oro och ovilja såväl inom som utom lk ationalförsamlingen, der sittningarne den 2218 ch 23 Mars voro högst stormiga. Emeller-t? d har klubblagen icke dess mindre genom-l ått den andra läsningen. Den tredje läsnin-P en är utsatt till fredagen den 30 Mars. Bergarliet och en stor del af venstern fortfara att ske deltaga i debatterna. Antalet af dessere-l1 resentanter är 110, sedan ytterligare 29 un-Ik erskrifvit den protest mot klubblagen, hvärom ls; rr blifvit nämndt.: Gäsningen och oron varls stor, att rykte redan började gå om en storm mmansvärjning mot republikens president ,!n, vars person man skulle vilja bemäktiga sig sh bortföra; 30 af de sammansvurne skulle ock redan hafva blifvit arresterade o. s. v. sg Utom den. förr nämnde protesten af natioL ns representanter, hafva de demokratiskt-so-af alistiska tidningarne förenat sig om följandelk; rklaring: Den första artikeln af lagförslaget mot klubbarne änker konstitutionens 8:de artikel. Lagförslaget. ett direkt ingrepp i föreningsoch associationstten. Det är ett attentat emot republiken. De presentanter, som afbållit sig från att deltaga i omct stningen, hafva gjort sin pligt. De hålla fast a d sitt beslut. Den demokratiska pressen och folt äro med dem mot konstitutionens fiender. saom Om Pe As