Aftonbladet – 2 april 1849, sida 1

öfverläggningar skola vara offentliga. Kommunallaa Barne innehålla närmare bestämmelser ö; n grundrättigheter och i synnerhet vilkoren för nya medlemmars upptagande i kommunen. — 8 34. En Isärskild lag skall stadga om inrättandet af distrikt-och kretssamhällen, till besörjande af deras gemen--Isamma inre angelägenheter. :) dte Afd. Om provinsangelägenheterna. 38. I Som provincialangelägenheter förklaras: I. Alla anordningar beträffande 4) landets uppodling, 2) offentliga byggnader, som bestridas af provinskassorna, 3) pro-vinsens välgörenhetsanstalter, 4) provinsens budget och räkenskaps förande; a) så väl öfver inkomsterna af den provinsen tillhörande förmögenheten, afskat-terna för provinciella behof och af lån, sor upptagas för provinsens räkning, som b) öfver provinsens utgifter, såväl de ordentliga som utomordentliga. IL. Närmare bestämmelser af rikslagarnes stadganden öfver 4) kommunalangelägenheter, 2) kyrkooch. skolangelägenheter, 3) inqvarteringsskyldigheten med hvad dertill hörer; slutligen III. anordningar öfyersådane ärenden, som riksdagarne hänskjuta under provincialregeringens verkningskrets. ) 6:te Afd. Om riksangelägenheterna. 8 36. Såsom riksangelägenheter förklaras a) alla rättigheter, . beträffande det regerande kejsarhuset och kronans Irättigheter; b) rikets representerande och dess in-. tressens vårdande i yttre angelägenheter, isynnerhet afslutande af fördrag med främmande stater; ec) statens förhållande till kyrkan; d) det högre undervisningsväsendet; e) hela den väpnade makten till lands: och vatten; f) rikets hushållning, innefattande tillika kronogodsen och riksdomänerna, hvarmed förstås de: hittills så kallade stats-; kameraloch fiskalgodsen,. riksbergyerken, riksmonopolierna, rikskrediten och alla skatter och afgifter, som afsce riksangelägenheter; g) alla näringsoch handelsangelägenheter, inberäknadt skeppsfart, tull, bankväsende, myntoch bergväsende samt reglerande af mätt, mål och vigt; h) rikskommunikationerna till vatten och lands, jernbanor, postoch telegraf-förbindelser samt öfverhuf-vud alla riksbyggnader; i) alla inrättningar och ätgärder, som åsyfta vården om rikets inre säkerhet, samt slutligen k) alla angelägenheter, som icke genom riksförfattningen och rikslagarne förklaras vara provinsangelägenheter. j f7:de Afd. Om den lagstiftande makten. 8 57. Den lagstiftande makten utöfvas, hvad angår riksangelägenheter, af kejsaren i förening med riksdagen, och beträffande provinsangelägenheter, af kejsaren i förening med landtdagarne. s 8:de Afd.: Om Riksdagen. 8 38. Österrikes allmänna riksdag skall bestå af två hus, öfverhuset och underhuset, som hvarje år vid vårtiden sammankallas af kejsaren. — 39. Riksdagen församlas i Wien, men kan äfven af kejsaren kallas till en an— nan ort. — 8 40. Öfverhuset utgöres af deputerade, som väljas för hvarje kronland af dess landtdag. — S 44. -Representanternas antal i öfverbuset utgör hälften af underhusets författningsenliga antal. Fördelningen-af detta antal mellan kronländerna bestämmes sålunda genom vallagen, att hvarje kronland äger sända två medlemmar af sin laniltdag såsom deputerade och de återstående fördelas mellan alla kronländerna, efter befolkningen. — 42. De båda landtdagsmedlemmar, som från hvarje kronland skickas till riksdagen, måste vara minst 40 år gamla och i fullt åtnjutande af borgerliga och politiska rättigheter samt hafva varit österrikiska riksborgare åtminstone i fem års tid. Till öfriga medlemmar af öfverhuset kunna landtdagarne endast välja sådane riksborgare, som äga nu nämnda all männa personliga egenskaper och inom riket betala i direkta skatter åtminstone 500 fi. conventionsmynt.. I de kronländer, hvarest antalet riksborgare, som betala 500 fl. C. M. direkta skatter, icke uppgår till en på 6000 själar, fylles det bristande af sådanekronlandets riksborgare, som stå dessa närmast i afseende på skatternas storlek. — 43. Underhuset. bildas genom direkta folkval. Valberättigad är hvarje myndig och i fullt åtnjutande af borgerliga och .po— litiska rättigheter varande österrikisk riksborgare, som antingen betalt det i. vallagen bestämda. belopp: i direkta skatter, eller, utan att betala direkt skatt, äger aktiv valrätt i följd af sin personliga egenskap inom en kommun af något österrikiskt kronland. — 44. Valen till underhuset ske distriktvis och på de orter, som vallagen bestämmer; den fastställer äfven antalet deputerade efter befolkningen. Detta antal bör bestämmas sålunda, att för hvarje 1C0.0C0 själar väljes åtminstone en representant. Valisgen fastställer äfven för hvarje kronland, och med afseende på dess egendomliga förhållanden, det i förra S omnämnde beloppet i direkta skatter, fasthållande såsom grundsats, att detsemma icke fir för landet och städer med icke mera än 40.000 invånare understiga 5 0. C. M. och 40 fl. C. M. för städer med öfver 10,000 siälar samt i intet fall be-stämmas högre än 20 fl. C. M. — 8 48. För att kunna väljas till underhuset måste man sje!f äga valrätt, hafva uppnått en ålder af minst 30 är, vara österrikisk riksborgare sedan minst fem år samt i fullt åtnjutande af borgerliga och politiska rättigheter. — 8 46. Hvarje omröstning vid val till öfyeroch underhus är muntlig och offentlig. — S 47. Permission får icke vägras den valde, om han innehar ett offentligt embete. — S.48. Mottager em riksdagsmedlem ett statsembete med lön, måste han anderkasta sig nytt val. — 49. Medlemmar af ifverhuset väljas för 40 och de af underhuset för 3 vå hvarandra följande år. De äro efter denna tids örlopp åter valbara. — 50. Ledamöterna i öfvyeruset erhålla ingen ersättning, men i underhuset nottaga medlemmarne i rund summa en ersättning. ör hvarje session. — 34. Ingen kan på samma ang vara medlem i öfveroch underhuset. — 6 59. Vid sitt inträde i riksdagen aflägger hvarje medlem d till Kejsaren och på författningen. — S 53. Reresentanterna få icke mottaga några instruktioner ch utöfva endast personligen sin rösträtt. — 54, Ivarje riksdagens hus tillkommer rättigheten att ranska sina medlemmars valfullmakter och att aföra öfver deras antagande, — 55. Hvarje hus tser medelst absolut röstpluralitet sin president och na vice presidenter för hela sessionen, — Sö56. Inet hus kan fatta ett beslut, om ej mera än hälften f det författningsenliga antalet medlemmar är närarande. — 8 57. Utom vid valförrättningar äger Idrig hemlig omröstning rum. — 358. Ett beslut an endast genom absolut röstpluralitet komma till ånd. Aro lika många: röster för som emot, anses: et förslag. förkastadt, som är föremål för omröstingen. — 359. Riksdagssessionerna äro offentliga; ock har hvarje hus rättighet, att på hemställan af residenten eller minst 40 medlemmar hålla hemlig ssion. — 60. Endast riksdagsmedlemmar kunna lemna böneskrifter till det hus, som de tillhöra, — 61. Deputationer äga icke tillträde till riksdagen. S 62. Ingen medlem af riksdagen får utom enna ställas till räkenskap eller vid domstolarne iklagas för sina yttranden under sessionerna. — 3. Så länge riksdagen är församlad, får ingen medm häktas eller anklagas, utan med samtycke af et hus som han tillhör, såvida han ej ertappas på ar gerning. — 64. Hvarje hus äger sjelf faställa sin arbetsordning inom de af denna författning stämda gränser. Genom öfverenskommelse mellan la nn TE RAG TH PRAA