Aftonbladet – 2 april 1849, sida 1

JUHUUGRALl, III JICISINRDVIK TISUGRKAT, VLC 13 DLUCKHROIN Måndagar och Thorsdagar. DEN OKTRÖOJERADE OSTERRIKISKA FÖRFATTNINGEN. Den af kejsaren oktroyerade författningen för kej Isardömet Österrike lyder in extenso, som följer : 1:sta Afd. Om Riket. 4 Kejsardömet Öster Irike består af följande kronländer: Erkehertigdö met Österrike ofvan och nedan Ens, hertigdöme Salzburg, hertigdömet Steyermark, konungarike Illyrien — bestående af hertigdömet Kärnthen, hertigdömet Krain, furstl. grefskapet Görz och Gradiska, markgrefskapet Istrien och staden Triest med dess område, — furstl, grefskapet Tyrolen och Vorarlberg, konungariket Böhmen, markgrefskapet Mähren. hertigdömet öfra och nedra Schlesien, konungariket Galizien och Lodomirien med hertigdömena Auschwitz och Zator samt storhertigdömet Krakau, hertigdömet Bukowina, konungarikena Dalmatien, Croatie och Slavonien med det Croatiska kustlandet, staden Fiume och dess gebiet, konungariket Ungern, storfurstendömet Siebenbärgen, innefattande tillika Sachsarnes land och de åter med storfurstendömet införlifvade höfdingedömena Kraszna, Mittel-Szolnck och Zarand: vidare distriktet Köwar och staden Zilla, militärgränsgebietena och Lombardiskt-Venetianska konungariket. — 2. Dessa kronländer bilda den fria, sjelfständiga, odelbara och oupplösliga, konstitutionella Österrikiska arfsmonarkien. — 3. Wien är kejsarrikets hufyudstad och riksregeringens säte. — 4. De enskilda kronländerna försäkras om sin -sjelfständighet med de inskränkningar som denna riksförfattning fastställer. — 35. Alla folkstammar äro lika berättigade och hvarje folkstam har en okränkbar rätt att få sin nationalitet och sitt språk skyddade och vårdade. — 6. Rikets och de enskilda kronländernas gränser kunna endast genom lag förändras. — 7. Hela riket utgör ett tulloch handelsgebiet. Inre tullar få under ingen förevändning införas, och der de för närvarande finnas mellan enskilda delar af riket, böra de så snart som möjligt upphäfvas. Riksregeringen förblifver det likväl förbehållet att afskilja enskilda orter eller distrikter från tullområdet och att inom detsamma innesluta främmande gebiet. — 8. Kejsardömets och de enskilda kronländernas vapen och färger bibehållas oförändrade. i 2:dra Afd. Om Kejsaren. 9. I öfverensstämmelse med pragmatiska sanktionen och österrikiska familjlagen är rikets krona, liksom hvarje cnskildt kronlands, ärftlig inom huset Habsburg-Lothringen. — 40. Familjlagarnes bestämmelser öfver thronföljarens myndighetsålder samt öfver ett förmynderskaps eller regentskaps insättande, förblifva i verksamhet. — 44. Utom sin hittillsvarande titel antager kejsaren äfven den af storhertig till Krakau och hertig till Bukowina. — 42. Kejsaren krönes såsom ,Österrikes Kejsare,. Ett särskildt statut skall innehålla närmare föreskrifter häröfver. — 13. Vid kröningen besvärjer kejsaren författningen, hvilken-ed aflägges af hans efterträdare vid kröningen samt af regenter vid regentskapets tillträdande. — 8 44. Kejsaren är helig, oantastelig och oansvarig. — 45. Kejsaren förer öfyerbefälet öfver kela den väpnade makten, antingen personligen eller genom sina fältherrar. — 46. Kejsaren afgör öfver rig och fred. — 17. Kejsaren mottager och afsänder sändebud samt slutar fördrag med främmanle makter. Sådane bestämmelser i dessa fördrag, vilka pålägga riket nya bördor, behöfva riksdagens amtycke. — 48. Kejsaren kungör lagarne oeh utärdar dithörande förordningar. Hvarje förfogande nåste kontrasigneras af en ansvarig minister. — 9. Kejsaren utnämner och afskedar ministrarne, jesätter alla embeten i statstjenstens olika grenar ch förlänar adelskåp, ordnar och utmärkelser. — ; 20. I hela riket skipas rättvisan i kejsarens namn. — 8 21: Kejsaren tillkommer rättigheten att gifva åd, att mildra. straff och utfårda amnesti, likväl tan intrång i de särskilda stadganden, som röra ninistrarne. — 8 22. Mynträttigheten utöfvas i kejsaens namn. 3:dje Afd. Om Riksborgarrätten. 8 23. För lla rikets folk finnes blott en enda allmän österriisk riksborgarrätt. En riksdag skall bestämma, nderhvilla vilkor den. österrikiska riksborgarräten förvärfvas, utöfvas eller förloras. — 24. I inet Kronland får skillnad göras mellan dess inneyggare och dem i ett annat kronland, i afseende å den borgerliga eller brottmålslagskipningen, i rätgångssättet celler i de offentliga skatternas fördeling. De laga kraftvunna utslag, som domstolarne alla österrikiska kronländer utfärdat, äro i alla essa lika verksamma och giltiga. — 25. Rättigeten att bosätta sig hvar som helst inom rikets ränser är icke underkastad någon inskränkning. riheten att utvandra är af staten endast inskränkt nom beväringsskyldigheten. — 26. Hvarje slag lifegenskap, hvarje underdånighetsförpligtelse mot rdägarne är för alltid upphäfd. Beträdandet af sterrikes jord eller af ett österrikiskt skepp gör varje slaf fri. — 27. Alla österrikiska riksborgare 0 lika inför lagen och lyda under samma personsa forum, 28. Alla offentliga embeten och stans tjenster äro lika tillgängliga för alla dertill qvaicerade. — 8 29. Eganderätten står under rikets ydd. Den kän endast för det allmänna bästas ull och mot ersättning efter lag inskränkas eller Tröfvas någon. — 30. Hvarje österrikisk riksmgare kan i rikets alla delar förvärfva fastigheter Ö WS UT mA —m MA IA Nn mn mn AW LATIN