Aftonbladet – 30 mars 1849, sida 3

Article Image
ena framför den andra, sakta glida fram äfven öfver deri glattaste yta. De äro fästade vid ett kalkpartli, som är fördeladt i tvärstycken och sålunda bildar ett galler, genom hvars öppningar sugrören utsträckas. Nära spetsen af hvarje stråle iakttages undertill en röd punkt, och, genom att böja denna strålflik omvändt, bär djuret alltid dessa punkter uppåt, mot ljuset, hvilket gifvit anledning till den förmodan att det är ett öga. En i högsta grad förträMlig afbildning af denna underbara organisation åskådliggjorde densamma bättre än hvarje beskrifning. — Sjöstjernornas öfre yta är ganska olika, of:äst skönt lysande, allt efter olika betäckning, men altid besatt med många fina porer, ur hvilka småpapiller utsträckas. Det är genom dessa papiller man observerar det färglösa blodet cirkulera i tvänne strömmar, en uppåt-, en nedåtgående; — då andas sjöstjernan, ty-detta blod kommer då i beröring med den i vattnet inneslutna luften. Ungefår i strålarnes medelpunkt, fastän alltid något åt sid:n, märker man en liten plåt — Madreporplåten kallad för sin likhet med korallcellen af Madrepora —, hvars exentriska läge mellan tvänne strålar är så påfallande hos en djurafdelning, hvilken just för den kretsformiga ordningen af dess organer fått benämningen stråldjur, att dess rätta väsende och betydelse varit. föremåt för många förklaringssätt. Först den schweiziske zoologen Agassiz gaf den förklaringen, att det var en antydning till-.den i högre djurklasser rådande tvåsidigheten, eburu här ännu svåg,.sa att tvänne par armar voro tydliga. och den udda skulle kunna svara mot djurets hufvud. Norrmannen Sars har genom en noggrann undersökning och framställning af sjöstjernornas-utvecklingar (hvilka här åskådliggjordes genom ypperliga afbildningar) uppvisat plåtens sannolikare betydelse. Under sitt första stadium är nemligen sjöstjernans unge sås en manets, ett litet infusorielikt, med cilier be t, kring sin längdaxel roterande djur. Snart visa sig 1rubbiga utskott, hvilka omsider blifva 3, slutligen 3. Dessa äro sugapparater, med hvilka det få oftast kring munnen af en större sjö: slår sina strålar som ett fast hvalf kring ling. Så omhuldad tillväxer den lilla; ski sig, skiljes och 40 par sugvårtor framk lan hvilka den i början tillslutna vr utvexer. Skifvan får småningom 3-hörnig form och slutligen utstråla sugrören med sugyta i spetsen, och man ser huru ögonen snart framträda derstäd2s. Nu är det färdigt att lefva för sig sjelft, n sig sjelft; det frigöres. Dess förra häftorganer förkrympas och de strålar, hvilka utväxa och tilltaga mest i skifvans närhet, växa förbi denna plats, så att den kommer att ligga på djurets rygg. Madreporplåten är således märken efter den ursprungliga obet stjelken. — Vi se deraf, huru sträfvandet :i!! regulier tvåsidighet nu börjar visa sig, men ännu för svagt för att icke nödgas duka under för kransformen i de utstrålande bildningarne. Forts.) RÄTTEGÅNGSocH POLISSAXER. I går anmälde ynglingen Malmgren, att en mansperson var liggande död i skogen utanför Lilans å kongl. Djurgården. Vid polisbetisningens ankomst till stället fanns en afsliten snara af segelgarn i en gren ofyanför stället der liket 1ög, hvalan man kan sluta, att karlen der afbändt sig lifvet senom hängning, Han var klädd i blå tröja, hvita -halsduk :ens utinnebyxor, strumpor och skor, svart li och mössa. Han lärer, enligt polisbetje ago, i lifstiden varit separationskarl. indergå besigtning. — Förliden natt påträffades å Lilla an qvinspersonen Maria Sophia Appelgp igt tillstånd af uppsyningsmannen Back före hon affördes till stadshuset, men vägen. Liket skall besigtigas. — Drängen Carlsson från Fagerängs bv i Södernanland hade i polisen anmält, att han i ifrån itt åkdon, som stått utanför qvarteret i buset AM 37 rid Hornsgatan, blifvit bestulen på en oberedd oxwud, hvilken legat ofvanpå lasset. Hos gesöllenkan christina Welander, boende i huset bredvid, hvilken nisstänktes att hafva begått stölden, hade visitation f polisbetjeningen skett, der oxhuden äfven påträfats, jemte ett hästtäcke, af hvilken anledning j;etjeningen inmanat Welander i häkte. Y et i dag, dertill äfven en annan bonddräng inställe sig, med uppgift. att äfven han på sarcma ställe ör någon tid sedan blifvit bestulen på 2:ne oxhular, kunde Welander icke tillfredsställande redogöra ör åtkomsten af oxhuden, utan sade att hon fått len af en obekant karl. FHästtäcket hade hon äfven ått. Welander, som förut varit straffad för stöld ch då burit namnet Artman, sade sig nu ömsom eta Melander och Welander. Som ingen bevisning unde ästadkommas, hänvisades målet till kämnersätt, och oxhuden skulle återställas egaren. — En skoarbetare Blomqvist har anmält, att arbetsarlen Johan Larsson i Blomqvists namn uttagit ass ifrån Stockholm, hvarjemte Larsson före afrean medtagit åtskilligt af B:s tillhörigheter. Larsson kulle efterlysas. bergsgai sjuk

30 mars 1849, sida 3

Thumbnail