Aftonbladet – 30 mars 1849, sida 3

Alexis! Jag glömmer aldrig den tjenst du gjorde mig., WESTGÖTHA REFORMSÄLLSKAP. Såsom tillägg till hvad i gårdagsbladet infördes angående reformmötet i Lidköping den 22 dennes, torde böra meddelas följande utdrag ur ett bref, som redaktionen mottog med gårdagsposten: På Lidköpings reformmöte tilldrog sig det oförväntade, att ett antal ledamöter utgingo ur föreningen, sedan en af de tvenne valda deputerade efter valet hade förklarat sig för det hvilande representationsförslagets antaglighet, oaktadt han på samma gång beklagade dess stora bristfällighet. Jaz tror icke att pluraliteten bland de närvarande 1ledamöterna delade hans tanka om förslagets antaglighet ; men många kände icke hvarandras åsigt, hvarom man ock förgäfves sökte åstadkomma diskussion, då den allmänt afhållne och aktade ordföranden förklarade att han i sådant fall skulle nedlägga sin ordförandebefattning. Vid valet tillföllo honom emedlertid de flesta rösterna, äfven ifrån ledamöter som voro af motsatt tanka angående sjelfva förslaget; och orsaken härtill var väl egentligen, att man alltid varit van att fästa sitt förtroende vid honom. De som utgingo ur föreningen, sammanträdde emedlertid och beslöto organisera ett nytt reformsällskap i orten, bestående af de ledamöter, som vilja vidhålla Lidköpings reformsällskaps en gång uttalade program, hvarmed det hvilande förslaget föga öfverensstämmer, samt ämna i sinom tid äfven utse deputerade till Örebro. Så vidt jag påminner mig, voro följande de notablaste bland dem som utgingo ur sällskapet, och nuwbilda den nya före? ningen, nemligen: kapten Harald Hjärne på Klagstorp; hrr Tranberg och Eindqvist, lärare på Degeberg; baron Nils Silfverschöld på Frambo; baron Fredrik Hjerta på Främmesta; löjtnant Hårleman på Karstorp; possessionaterne hr Zetterberg på Torpa, hr Renström på Sparsäter, hr Hejberg på Ribbingstorp, hrr Törner, Westberg och Palm.n Red. af Aftonbladet har ansett tenligt att meddela detta brefutdrag om hvars tillförlitlighet vi äro förvissade, emedan man deraf finner att det icke, såsom Aftonposten för ett par dagar sedan påstod, varit hufvudsakligen endast tvenne ledamöter af Ridderskapet och Adeln utan, såsom äfven Lidköpings tidning redan antydde genom uttrycket: Jemte någre andre herrar, långt flere än de trenne der namnsifne, som jemte dem utgingo ur sällskapet och deribland åtta icke adelsmän. Denna omständighet vore i sig sjelf annars af ingen betydenhet, men den bör likväl ej förbigås med tystnad, då den tjenar att helt och hållet illintetgöra Aftonpostens harmsna resonnemang nvilket grundades på en osanning, som man har svårt att tro vara tillkommen annat än mot bättre vetande. Med anledning af hvad sålunda förekommit angående sammankomsten i Lidköping och de slutsatser som det hvilande förslagets försvarare quand meme sökt att draga deraf, anse vi det tillika skola bidraga till en ganska god upplysning om pressens olika organers ställning i afseende på det hvilande förslaget, att af Aftonposten erhålla svar på några ytterlisare frågor, som i nyssnämnda hänseende äro sanska betydande. Uti den omförmälda onsdagsartikeln har Aftonposten börjat med att lägga vigt derpå, att de liberala åsigterna uti ingen provins inom pSverge hafva en så fast rot, som inom Wepstergöthland och omfattas med mera verkligt vintresse af många sjelfständiga män, både bland pståndspersoner och allmoge; och att detpför den skull — det vill naturligsvis säga i anseex.de till den fasta rot som de liberala åsigterna hafva, — är ett ganska tillfredsställande tecken, att de mest betydande personer inom reformsällskapet, oaktadt sina antecedentia och de erinringar de kunna hafva att framställa vid regeringens förslag, likväl förklarat detsammas antagande såsom det verksammaste medlet tt befordra Tepresentationsreformen.n Vi viljel nu ej fästa oss vid den omständigheten att Aftonposten tagit för afgjordt att de mest betydande, förklarat sig för det hvilande förslaset. Det beror till en viss grad på tycke, vem som är mer eller mindre betydande, nen i alla fall är det möjligt att yttrandet härutinnan kan vara sannt. Men deremot, och då Aftonposten vill för sitt skötebarn, förslaget, draga parti al hr kapten Kylbergs förklaring, utan utt fästa afseende på den sprängning af reormsällskapet, som deraf blef en följd, blir let så mycket angelägnare alt få veta huru