Aftonbladet – 19 mars 1849, sida 2

4 LAR An A. något egentligt värde, och för hvilken förlagsätt Lirdman betalte hr. D. 47,000 rdr; och allnänhete: ar ej förnummit att Morgonpostens relaktion (i. in förlagsrätt utbetalt mer än lösen för illståndsbre t. Om nu L: I. är ägare till Morgonposten eller N. D. Alleb. så har han således i år för intet återoekommit förlagsrätten till en tidning, som, på en iten förändring af namnet när, är alldeles enahanda ned den tidning för hvilken han 4847 erhöll 47,000 dr bko. Med dylika fakta för ögonen bör man icke taga munnen allt för full, och icke glömma Polykarpus, wilkn, — — — — — — — — — — visste, att det är ej nog att vara hängd, man måste också höflig varal Slutet af grannlåten är att hr D. är föremålet för ett partis förföljelser, med Aftonbladet i spetsen. Härom äro vi alldeles okunnige. För att gifva läsaren något begrepp om ÅA. P:s sätt att uttrycka sig, och till följe deraf, hyfsning, afskrifva vi här nägra uttryck A. P. i sitt anfall begagnar ill Aftonbladet och landsortspressen ; se här! ilskna skamlöshet,; vräka fram; sammanknåda till oräklig, halfkokt smörja; vämliga pastejer af grofva tillmälen; utspy och flera lika mustiga uttryck. Aftonposten anses icke ogrundadt vara Sveriges nuvarande hofoch ministeriella tidning. Dess framställningssätt emot den liberara pressen äger sålunda sympathier och gillas å samhällets höjder. Det lägre ofrälse folket måste deraf bilda sig bra egna begrepp om den finkorniga tonen der på orten! Dessa anmärkningar äro kinkiga nog att gendrifva. Skada, att anmärkaren i åtskilligt af det öfriga fallit något litet in i samma tonart som han med skäl klandrat hos Aftonposten. Men den sednare har otvifvelaktigt att skylla sig sjelf som genom sitt skojande framkallat en sådan tillrättavisning. — Uti Wermlands tidning läses äfven följande, som kan vara en ej olämplig varning att se sig noga före, till dem som hafva håg att följa med det Kaliforniska sällskapet, hvarom inbjudning står att läsa i tidningarne af en okänd riddare: Från en här i orten vistahde spekulant, som ämnar göra i kaliforniska guldgrufvorne, och blifva rik som Crcesus, har blifvit till red. för införande i tidningen inlemnadt ett till honom adresseradt svar från i Sverige vistande, blifvande kaliforniska guldpatroners, agent, hr L. Marcus i Stockholm. Brefvet är för långt att in extenso införas, men dess innehåll är i korthet: att i Kalifornien är så varmt klimat, att den som icke fryser ej behöfver kläder eller vedbrand. Guldklimpar ligga som stora stenrösen på marken; Smyrna fikon, Mallaga russin samt Messina apelsiner växa öfverallt i buskarne; tvenne skördar erhållas; 400 tunnland (skulle väl vara acres?) jord erhåller hvarje passagerare gratis. Flygfiskar och graflaxar hoppa ur de guldrika floderne direkte fv ta AFRO RYTMER MSS SPP OTTEfRA in uti kaliforniernes grytor — i händelse de ha nåora grytor och icke föredraga, att äta dem griljerade på halster med sötsur sås och dito,. — För att komma i åtnjutande af ail denna härlighet, behöfver man endast adressera sig till hr Marcus. Vägen tages öfver Panamanäset till S:t Fransisco. Kostnaderne för resan kalkyleras sålunda: frakt, per person, 240 rår; proviant 420 rdr; skjuts öfver Panamanäset 75 rdr; frakt derifrån till S:t Fransisco 400, och till sällskapets gemensamma kassa (hvilken hr M. förmodligen ämnar förvalta) 200 rdr, summa rdr 705; och, tillägger hr Marcus, det skulle vara högst önskligt om rätt många personer från tit. landsort (Wermland) ville förena sig, helst landtbrukare och slöjdidkare (industririddare komma väl från. Stockholm?) Gud gifve att det vore många hundrade, ju flera tusende i gemensamma kassan! — Vi skulle tillråda sällskapet att associera sig med hr Ferdinand Cronberg om hans fjederfartyg, så kunde resan öfver näset bli mera angenäm; och oss synes att ett fartyg, framdrifvet af fjedrar och ett reseföretag, ställdt på skrufvar, just passa för hyarandra., — —t— — Nya Wexiöbladet för fredagen den 9 dennes innehåller en reklamation emot Aftonbladet, derföre att redaktionen af detta blad vägrat att annorlunda än emot betalning, som kallas öfverdrifyen, införa handlingar till genmälande af ett i AM? 303 af Aftonbladet för nästlidet år meddeladt omröstningsprotokoll hos fångstyrelsen, rörande tillsättandet af fängelsedirektörsplatsen i Wexiö. Uti detta protokoll, samt en kort inledning till detsamma af redaktionen, förekom, serdeles i hr generaldirektören Troils yttrande, bland annat åtskilligt om förre fångvaktmästaren vid kronohäktet i Wexiö, Janzon, hvilken synes vara en favorit hos hr landshöfdingen, och af honom blifvit förordad till direktörsplatsen, men af hr generaldirektören underkändes på grund af de genom allmänt åtal anhängiggjorda och genom dom afgjorda anmärkningar, som förekommit emot Janzons föregående utöfning af vaktmästaresysslan. — Kort efter, sedan detta protokoll var infördt, begärdes hos Aftonbladsredaktionen att få rum för ett svaromål af fångvaktmästaren Janzon, beledsagadt af en till Kongl. Maj:t ställd underdånig skrift af konungens befallningshafvande, innefattande anmärkningar till Janzons förmån, emot fångstyrelsens protokoll, och förnämligast emot hr generaldirektören von Troils utlåtande. Konungens befallningshafvande ingår .der uti ett moträsonemang emot hr geneLängre hade vi ej velat drifva saken om ej Aftonposten sjelf hade föranledt dess återupptagande genom sitt hypokritiska försök att samla medlidande öfver förmenta himmelskriande oförrätter. Men när detta sker och hr Dalman ej blott söker ställa sig i oskuldens dager, utan på samma gång har den oblygsamheten att vilja kasta smuts på dem som vågat göra anmärkning mot hans förfarande, så nödgas man tillrättavisa honom med erinran om det bestämda factum, att hrr Dalmans och Theorells utträdande ur Allehanda och uppträdande i en annan tidning utgjorde, oberäknadt förhållandet till Lindman, så att säga en dubbel förbrytelse emot Allehandas prenumeranter, inför hvilka nyssnämnde herrar i förening med Lindman hade genom den med deras goda minne utgifna prenumerationsannonsen uttryckligen förbundit sig att deltaga likasom förut i Allehandaredaktionen. Alla föregifvanden om att hrr D. och Th. blefvo utdrifna ur Allehanda blifva, vid besinnande häraf, ett tomt prat, om man också icke dessutom visste att det vore inexakt; ty hade förhållandet varit sådant som brr D. och Th. vilja låta påskina, så hade de naturligtvis haft sig angeläget att genast derom underrätta publiken för alt icke stå såsom löftesbrytare. Det är dessutom redan anmärkt, om hr Dalman serskildt, att han ganska väl kunnat gagna Allehanda med administrativa notisers anskaffande och ordnande, hvilkets är hans egentliga force; och då han uppgifvit att hr Lindman ville motarbeta Aftonbladet, så hade ju hr D. här ett favoritfält att få tillfredsställa sin gamla, Gud vet af hvad skäl uppkomna nankyn emot detta blad. Men om br D. äfven nödgades utgå ur Allehanda så återstår likväl att för