Aftonbladet – 15 mars 1849, sida 3

utgått genom porten. Sedan målaregesällen Pehr Olof Engström, viktualiehandlanden Frans Oscar Holmgren, Pigan Ulrica Orliug, garfvaregesällen Carl Johan Lidell, sockerbagaren Johan Magnus Sjögren, sockerbagaren Johan Eric Flodmarks enka Johanna Margaretha Rickman, -Ikronolänsmannen Pehr August Mellin samt tilltalade I Arosins hushållerska Johanna Westerlund och hans -Idräng Pehr Eric Ericsson, hvilka blifvit till denna dag inkallade, härpå fått förekomma, yrkade stadsfiskalen de Berg att de måtte varda såsom vittnen edeligen afhörde, Westerlund och Ericsson utan afseende på deras tjensteförhållande till Arosin; och som Arosin, under yttrande. att han mot de af stadsfiskalen de Berg till vittnen åberopade personer icke hade något att erinra, jemväl förklarade, det han icke ville, på grund af Westerlunds och Eric Ericssons egenskap af hans husfolk, mot dem framställa någon jäfsan-janmärkning, fann rätten, med stöd af 47:de kapitlet 14 rättegångsbalken, skäligt tillåta Westerlund och il Ericsson att, jemte öfrige nyssuppräknade personer, -Imot hyilka jäf hvarken anmältes eller vid derom a I gjord efterfrågan kunde utrönas, vittneseden aflägga, -Ihvarefter de, om edens vigt påminde, hördes och t) berättade: 1:0 Målaregesällen Engström, att han vore bo.Jende uti huset JM 62 vid Hornsgatan, der hans hustru idkade mjölkförsäljning, samt att ehuru genomgång visserligen funnes genom mjölkmagasincet, så att man den vägen kunde från gården utkomma till gatan densamma aldrig af några främmande perflsoner begagnades, enär dörren inåt gården alltid I hålles stängd och ej öppnades för andra än husfolket, -Idå desse för att handla mjölk önskade blifva insläppte; och erinrade sig Engström hvad serskildt I beträffar den 2 sistl. Januari, att han den dagen Ifrån klockan 4 eftermiddagen till klockan 9 på aftonen ensam innevarit i mjölkmagasinet samt att lunder den tiden ingen tagit vägen derigenom ut till Igatan; tilläggande Engström, att hans hustru vore af sjukdom hindrad att jemlikt rättens å henne till i dag utfärdade kalleise härstädes sig infinna, samt latt hon i allt fall icke hade något att i målet upplysa, enär hon under loppet af eftermiddagen nyss1 4 t , i I t i då nämnde dag icke någon gång varit inne uti maga5 5 e Be : Isinet; i anledning hvaraf stadsfiskalen de Berg nul lock förklarade, att han från hustru Engströms höI rande afstod. 2:0 Handlanden Holmgren, att han, som hade sitt hemvist uti huset AM 62 vid Hornsgatan, der I hans handelsbod jemväl vore belägen, den 2:dra sistlidne Januari icke uppehållit sig i boden efter klockan 4 eftermiddagen utan i sina rum, men att han, som icke kunde påminna sig huruvida han efter Isagde tid, varit ute å gården, deremot ihågkomme, latt Arosin samma dag på förmiddagen af Holmgren tillhandlat sig en fjerding srömming, hvilken Holmgren förmodade att Arosin påföljande dagen fört!. I med sig till landet, ehuru den icke af Arosin omnämnts bland de saker, som dit medtagits, och förmöälde Arosin, att nämnde fjerding verkligen varit bland de effekter han hemfört till Lyngsta, ehuru han hittills ej erinrat sig detta förhållande. 3:0. Pigan Örling, att hon, som innehade tjenst hos handlanden Frögren i ofta omförmälda hus vid Hornsgatan, icke förr än någon tid efteråt hört barnets försvinnande omtalas och ej kunde med visshet uppgifva om hon ens varit hemma på eftermiddagen ifrågavarande dag, hvadan hon ej heller hade någon upplysning att i målet meddela. 4:0. Sockerbagaren Sjögren, att han högst sällan vistades i sin försäljningsbod, der handeln förestods af en bodjungfru vid namn Ida Rundström, och derföre ej kunde intyga, huruvida Arosin vid det af honom uppgifne tillfälle innevarit i boden eller icke. 5:0. Garfvaregesällen Lidell, att han för garfvaren Almqvists räkning förestod försäljningen uti den i huset M 62, vid Hornsgatan belägne läderbod, genom hvilken funnes genomgång från gården, ehuru densamma icke begagnades, emedan dörren åt gårdssidan alltid vore läst; förklarande Lidell till en början att han icke kunde påminna sig huruvida han någonsin förr sett Arosin, liksom han ej heller, då den å Lyngsta anträffade läderrullen i Kongl. poliskammaren för honom uppvisats, tyckt sig igenkänna densamma, men sedan Arosin sökt föra Lidell till minnes, att de den 2 sistlidne Januari på förmiddagen uppgjort handeln af lädret samt att samtal dervid uppstått om en felaktighet, som skulle förefinnas å ofyanlädret, hvadan Arosin ock önskat att få priset derå nedsatt, äfvensom han lofvat att i händelse det ifrågavarande lädret lemnades för godt pris, han äfven framdeles ville handla af Lidell hvad han i den vägen kunde behöfva, yttrade Lidell att han nu väl erinrade sig hafva haft ett dylikt samtal med en person, som innevarit i boden och tillhandlat sig något läder, men likväl icke kunde igenkänna Arosin, som i sådan händelse, enligt Lidells förmenande, sedan den tiden mycket förändrat utseende; och tillade Lidell vidare, att han ihågkomme att lädret blifvit af honom ihoprulladt på det sätt, att det svarta ofyanlädret legat ytterst, samt sullädret inuti, och ruHens längd utgjort något öfver en half aln, men huruvida ofvanlädret vid ändarne öfverskjutit sullädret kunde Eidell ej med säkerhet upplysa. 6:0. Enkan Flödmark, att Arosin den 9:dra sist. Jan. klockan emellan 7 och 8 på aftonen gjort besök hos Flodmark i hennes bostad i huset MM 32 vid Skomakaregatan samt efter ungefär en half timmas förlopp, derunder samtal förefallit om åtskilliga ämnen, hvaribland äfven om en ko, med hvilken Arosins dräng samma afton skulle inkomma till staden, å nyo aflägsnat sig, utan att enkan Flodmark, som under en flerårig bekantskap med Arosin haft tillfälle att lära känna hans lynne, kunnat bemärka, att han vid ifrågavarande tillfälle varit orolig eller vid annan sinnesstämning än yanligt. 7:0. Drängen Eriksson, att han, som från höstflyttningen år 1848 tjenat såsom dräng å Arosins egendom Lyngsta, lördagen den 30 sistl. December af Arosin; som samma dag rest bort, erhållit tillsägelse att tisdagen den 2:dra derpåföljande Jan. inkomma hit till staden med en ko, som skulle försäljas, att Eriksson till följd bäraf sistnämnde dag i sällskap med en minderårig gosse vid namn Anders Carlsson begifvit sig på väg medförande omförmälde kokreatur samt, anländ hit till Stockholm klockan omkring 41 på aftönen, tagit qvarter uti huset J4 62 Hornsgatan, der Eriksson, efter att hafva insatt kon i ett stall, genast gått till hvila uti den såkallade bondstugan, utan att träffa Arosin förr än i dagningen påföljande dagen, då Arosin tillsagt Eriksson att leda kon till Hötorget för att försäljas; att Arosin derpå bortgått och Eriksson tillika med Anders Carlsson ledt meranämnda kokreatur till Höorget, der Arosin å nyo råkats; att Eriksson, då kon icke kunnat på fördelaktiga vilkor försäljas, jfyerlemnat densamma till Anders Carlsson för att ills vidare ställas in på något ställe i granskapet, och sjelf, efter att hafva uträttat ett uppdrag för en sina kamrater ute å Lyngsta, återvändt till qvareret och börjat ställa i ordning till afresan samt redpackat i vagnen en nattsäck, ett par utanstöflor, mn lös läderrulle, en fjerding strömming samt en ask, wvaruti Eriksson haft några matvaror förvarade, och ade af dessa persedlar nattsäcken och läderrullen vamtafc UT handlanden Frögrens hood cträmmingec. ÅA ri b hi gi SC i ti 76 kt fu vi gq bl fö br (0 vu ga en 62 ut du m öf br vå sk an sect hå kä sal mi va nu ra! att gre Toll.