Aftonbladet – 10 mars 1849, sida 3

förmår hans kronoskop argifva tiden noggrannt på femhundradels sekunder. Med ett af Hipps kronoskoper hafva nedannämnde resultater erhållits, af W. Oelschläger. Fallhöjderna utsattes på förhand i millimeter; falltiderna angåfvos af uret i femhundradels sekunder, och den kontrollerande beräkningen härleddes ifrån Pouillets uppgift, att fallhöjden för 4 sekund är 4904,, millimeter. Fallhöjden i millimeter: 4500 4000 500 100 20 i decimaltum: 30,,, 33,6; 416,4 3I;35s 0Oj6736 Falltid i femhundradedels sekunder enligt uret: 278,, 2530 160,, 69,, 29,5; enligt räkning: 276,3 225,, 159,; 74,, 319 Skillnad i tid: —2,, —4,, —0,, t1,; 2, Den sista bland dessa fallhöjder, icke fullt , verktum, är förmodligen den minsta, för hvilken falltiden någonsin blifvit mäten af ett ur; och ändå steg tidsskillnaden, mellan urets uppgift och den matematiskt riktiga, som erhållits genom beräkning, icke till fullt 3 femhundradedels sekunder. — NYTT MEDEL MOT PANNSTEN I ÅNGKITTLAR. En af Frankrikes mest utmärkte machinbyggare, Cave, har, efter försök med alla uppgifna medel till detta ändamål, nyligen funnit att intet i den vägen öfverträffar ekspån. De ur ångpannans vatten genom afdunstningen fällda salter, af kalk och andra jordarter, hindras fullkomligt af ekspånen att fastna vid pannan; så att pannans rensning kan ske genom sköljning allenast, utan någon föregående skrapning eller lösbrytning. Hvarannan vecka måste dock de nyttjade ekspånen utbytas emot nya. — BETÄNKLIGHETER MOT BOSKAPSFODRING MED ROFVOR. Som bekant är, har rofkulturen i många år utgjort en hufvudsak vid engelska landthushållningen; för närvarande klagas likväl häftigt, i flera engelska landthushållningsskrifter, öfver den menliga verkan, som roffodret för kor, när det användes. öfver en viss gräns, har på mjölk och smör. Begge dessa ladugårdsalster få af rofyorna en högst vidrig smak. En del landthushållare, som. sett sin mjölk och sitt smör ratade af sådan orsak, hafva sökt borttaga den elaka smaken medelst chlorkalk och salpeter; men derigenom endast fått den bittra smaken förändrad till en härsken. — STÄRKELSE UR HÄSTEASTANIER, Hästkastanien är icke blott ett utmärkt vackert och skuggrikt träd, härdigt i äfven kalla Juftstreck, och lika lätt planteradt som skyndsamt i sin vext, utan äfven särdeles fruktbart; men frukten har hittills sällan blifvit använd. Man kan likväl deraf bereda stärkelse, på samma sätt som af potatis. Utan vidare behandling än kastaniernas skalning och sönderkrossning samt slamning i vatten, erhålles en till klister särdeles tjenlig stärkelse, emedan den bittra, grönaktiga olja, som kastanjstärkelsen innehåller; förjagar insekter från det dermed klistrade, t. ex. mal från böcker, väggohyra från tapeter, 0. s. v. — Men genom lutning med natron låter den bittra oljan afägsna sig; stärkelsen blir då snöhvit, af ganska ansenäm smak, och kan användas i hushåll, likasom potatisstärkelse. Till lutningen begagnas vanligt kolsyradt natron; eller ock pottaska, men som är dyare. Af det ena eller andra slaget tages ,.., högst so mot det torra mjölets vigt; lutsaltet upplöses i vatten, och lösningen sammanältas väl med kastanjmjölet till en gröt, hvilken derefter lägges i en sil, och får öfverströmas med vatten i ett understäldt kar. Vattnet färgar sig härvid grönt af den genom uten upplösta oljan, och sedan denna lösning afhällts, kan man på vanligt sätt, genom förnyade urlakningar i vatten, få den lutade stärkelsen hvit och rensmakande. Kastanierna kunna i sitt råa tillstånd förvaras huru länge som helst. Sedan det gröna skalet frånskilts och det bruna fått torka, mögla de icke, och de angripas hvarken af insekter eller rättor. — Från Chaumont uppgifves i sista franska idningarne att ett jernverk i departementet HauteMarne har fått så många nya beställningar, att de icke kunna medhinnas på flera månader. Priset på valsad jernplåt var 240 francs; och på stångjern, smidt för stenkol, 260 francs, eller för begge sorterna le förut vanliga priserna. Rättelse. I gårdagsnumret s. 4, sp. 4, r. 6 nedirån, står: oljan eller såckrets kol, läs: oljans eler såckrets kol.