Aftonbladet – 10 mars 1849, sida 2

RETRANS ZZ--T-77Z7 ——,—N— EO ——I— ETH rr ——— -— — pDet skall förekommas. Men, herr grefve, gif oför lröjligt befallningen om resan! Innan middagen kan ku irn vara här. Grefven såg mörk ut. Än väglaget, hurudant är det? Genom skogar och berg förträffligt; men här på slät en måste jag ta hjuldon., Till Götheborg vore bäst ... men det blir fan, i et väglag, som hvarken bryter eller bär ... Men, ni ha rätt, baron, jag måste! ... och jag färdas väl till häst. Förträllligt! i fall herr grefven vill underkasta sig dei atigen. Om en timma skall jag vara färdig. När reser baroi tillbaka ? Genast! Jag vill ej neka mig nöjet att snart träffa hr Prytz Och får jag ge ett råd, så vore det, att herr grefven up pehåller sig i Götheborg tills lejden kommer, då herr gref ven far undan till Carlstad. Under tiden kan det lycka br grefven och dess svåger, gref Mörner, att få lejde upphäfven. ) Så till vida höll grefven mer än ord, att hans resa e fördröjdes längre än en half timma. De begge herrarn lemnade på en gång, efter i hast intagen frukost, slottet Örebro. Snart delade sig vägarne. Den ene styrde si kosa åt sydvest, den andre rakt vester ut. TRETTISJETTE KAPITLET. Margreta var en af de lyckliga, som, nästan utan un dantag, aldrig beherrskas af elakt lynne; derföre förun drade det henne, att hon just denna morgon, då hon had så stor orsak att vara glad och prisa Gud, ej skulle var mästarinna öfver sitt sinne. Hon till och med harmade öfver, att hennes bror så länge lät vänta på sig Man skall få se, sade hon för sig sjelf; satt han dri jer hos Ingrid så långt in på dagen, att hela verlden få se honom komma derifrån, och dymedelst vänder harma med thy åtföljande förföljelse och förderf, emot den stac kars gumman., Men hon fann snart, att hon ej hade ringaste fog ti ) Se Palmblads Biografiska Lexicon öfver namnkunnige Sve ske Män. Nionde Bandet, pag, 249.