Aftonbladet – 8 mars 1849, sida 2

och höladorna, sa att kreaturen på sina ställen ida brist. FÖRTROLIGA MEDDELANDEN AF TIDNINGEN TIDEN. Våra konservativas ändtliga insigt af omöjligheten att genom någon Lidningsort gan, som öppet erkännes för deras egen, hädanefter inverka på allmänheten, har åt tidningen Tiden icke qvarlemnat någon annan rimlig bestämmelse, än den att verka inom de konservativas egen krets, hvilken dessutom, genom sin oupphörligt fortgående afsöndring för sig sjelf, mer och mer antager likhet med en sekt. Syskontycket emellan Tidens närvarande innehåll och hvad som skulle kunna utgöra de skriftliga vedermälena af en vanlig läsaresekts eller ett sällskap metodisters verksamhet, har härigenom blifvit så fulländadt, som skilnaden emellan sektdogmatik och sektpolitik kan medgifva. I dylika skrifter har man att vänta del af de vetandes betraktelser för de troende, öfver inkomna rapporter om den profana verlden; man kan påräkna att der inhemta ledarnes tydningar af tidens tecken, till stärkande af de troendes nit och skingrande af deras vid de betänkliga nyheterna möjliga tvifvel i läran eller vankelmod i lefvernet. Polemiken emot de verldsligt sinnades yttranden måste i dessa fromma skrifter bilda en stående artikel; likasom loforden öfver de renläriga, bannlysningsdomarne öfver hopens villomeningar och syn diga beteende, varningarne åt de svage mot frestelsen att behaga verldens barn, 0. s. Vv. Och äfven för mera inskränkta, men dock nitiska bröder och systrar, bör tillfälle deri ej saknas att få till inbördes uppbyggelse bidraga med de predikoutgjutelser, hvartill anden drifver dem; på vilkor allenast att det är en sekten värdig ande, fri från allt os af kätteri. Genomgår man nu Tiden för i år, så torde man ha svårt att uppleta en enda artikel, som icke mer eller mindre omedelbart låter hänföra sig un .er någon af dessa kategorier. Sjelfva följetongen gör härifrån icke något undantag, då man finner dess förnämsta innehåll vara historien om en gengångare, som sökte vinna frid i griften genom att åt en förnäm och rik slägts arftagarinna återställa hennes af spöket i lifstiden bortfuskade arf och adliga namn, dem hon förut, under en lugn och lycklig lefnad, hvarken saknat eller afvetat. Medan denna saga, och några dermed jemngoda historiska anekdoter, tjena till uppbyggelse för systrarne och de yngre, äro de ofvanom följetongsstrecket föredragna lärorna att lägga på hjertat för bröderna och de mera försigkomne. Saknades de förtroliga meddelanden, som hr Palmblad på detta sätt tillhandahåller äfven åt hvar och en profan, som vill köpa hans blad, så skulle frihetens vänner nu mera endast gissningsvis och i de grå tidningarnes skymning kunna följa den svenska konservatismen på spåren. Ir Palmblad har alltså gjort fäderneslandet en verklig tjenst, genom Tidens frambesvärjande ur dess vid förra årets slut redan stängda grift. Då Tidens lärostol likväl nu blifvit förlagd till rikets första universitet, kan det icke vara likgiltigt att förnimma huruvidt de af professorn föredragna lärorna kunde slå an der, och i hvad mån man af de der uppväxande embetsmannaämnena skulle kunna vänta att framdeles få se dessa läror tillämpade i statens värf. Af åtskilliga tecken vill det dock synas, att större delen af den studerande ungdomen är för dessa grundsatser föga tillgänglig, och helst söker betrakta samtidens historia med sina egna ögon. Märker man likväl huru ofta idens maximer utgöra blotta omskrilningar eller variationer af professor Boströms bekanta ,Satser om lagoch lagstiftning, och att de någon gång äro omedelbara återupprepanden deraf, och har man härvid i minnet de högstförnäma förhållanden, hvari denne statsrättslärare stått och står, så sakna Tidens läror icke vigt för landet, äfven om man icke dervid behöfver taga dettas ännu så ovissa framtid i sigte. Bet går derföre icke an att lemna dem helt och hållet utan uppmärksamhet. Aftonbladet har också redan meddelat ett och annat utdrag ur Tiden för iår, och ärnar fortfara dermed när så kan tyckas nödigt. Någon gång skola vi dervid foga anmärkningar, men i allmänhet torde d t vara nog att stadna vid blotta referater, då man kan antaga våra landsmäns sunda förstånd för tillräckligt skarpsynt, att kunna göra Tidens grundsatser rättvisa utan särskild påpekning. Det kan för öfrigt vara likgiltigt hvilka Tidens artiklar, som sålunda framdragas till allmänhetens upplysning öfver det konservativa partiets tänkesätt och syften. Ville man inskränka sig till de sednaste Tidsnumrorna, så skulle man kunna välja mellan loftalet öfver Guizotls från England utfärdade reaktionsskrift emot Demokratien i Frankriken, eller bannlysningsbullan emot öfversättningen af Michelets bok cm Folket, eller Hegels försvar för dödsstraff, eller redaktionens eget Memento för Borgerskapet att taga sig till vara för allmänna val, eller Skogiar Tostesp predikoutFRE SUS ORSA RN SO TSE TS