Aftonbladet – 6 mars 1849, sida 3

Article Image
Ae TUE UTLAGT PUSOVEPLA MUVSUv UTV TT5e Ne Beef LA BILARNDATDE ÄMNEN: — — m— DE OBJUDNA GÄSTERNA. Vid en af de middagar, som de nuvarande fransyska ministrarne under de båda första veckorna i Februari hvar i sin tur gifvit åt presidenten, inträffade det, medan värden med sin handsekreterare vid sidan emottog de ankommande, att hofmästaren blard desse upprecpade ett namn, vid hvilket ministrarne spruttotill, emedan den ankommande var objuden. Denne steg cmellertid fram, helsade ogeneradt på den förvånade värden, och blandade sig derefter i en af de kringstående grupperna. Ministern frågade nu kandsekreteraren oroligt: Månne br N. af misstag kan hafva blifvit inskrifven på bjudvirgslistan? — Ingälundar, svarade sekreteraren, se här är listanp. — Medan de så talades vid, öppnades porten ånyo, och ännu en objuden gäst inträdde, samt helsade på samma sätt. — vHyad vill det här säga, mvumiade ministern, är det ett missförstånd, eller en mystifikation ? — Och han tillade högt: jag tackar er, min herre, för den äran ni gör mig,; han hade tänkt tillägga: och som jag var långt ifrån att vänta, men sväljde ned detta tillägg, ty den ankommande var en mycket ansedd persen, med hvilken man icke kunde äfyentyra en så barsk kompliment. Incm en half timma hade samma händelse förnyat sig fyra gånger, så att ministern hade 6 oväntade gäster att sörja för, och alla personer ur de högre kretsarne. Neij, det här går för långt, sade han till sin sekreterare, det kan omöjligt höra till ordningen att komma objuden till middag hos en minister. Ni måste skaffa mig nyckeln till denna gåta; och enda medlet är att fråga en af dessa herrar. Uppdraget var khinkigt; men handsekretern var icke, bhg, Han valde den ibland personerna, som syntes honom den minst vigtiga, och mnalkades med den största artighet. ,Tusen gånger om förlåtelse, min herre, sade han, hofmästaren har glömt att begära ert bjudningsbref; det är utan tvifvel en barnslig förmalitlet, men alla brefyen böra inläggas i ministerns enskilda arkiver, som är mycket rädd cm denna samling — Af allt hjerta, min herre. svarade den andra, er begäran är aldeles i sin ordning; och jag skulle vara tröstlös att hafva hindrat kompletteringen af ministerns samling. — Ert namn blir en af de största prydnaderne deri — Ni är allt för god; se här brefyet., — Härpå aflemnades bjudningsbrefvet, fullkomligt liknande dem, som sekreteraren sjelf hade expedierat, gravyren afdragen från samma plåt, och namnet skrifvet med cn okänd handstil. Det var nu tydligt att ett puts här blifvit spelt; och ingen annan utväg återstod än att i ögonblicket uuka för 6 personer till, kelst som presidenten redan var anländ. Lyckligtvis aftopp allt ganska väl; de objudna gästerna, som tillhörde helt olika politiska partier, voro deremot alla af de ämablaste i konversationen, och ministern fick mycket beröm för den försonlighet och opartiskhet han visade i sina invitationer. Beklogligen kunde han emellertid icke låta bli att omnämna äfventyret för ett par af sina närmaste politiska vänner; och dessa hade ingen ro, förr än de fått bära den interessanta nyheten tillett dussin andra hvardera, hyargenom den slutligen blifvit bekant i staden. — EN FENLEVERING HINDRAD PÅ TELEGRAFISK En dag för ett par veckor sedan kem underrättelse från Cambridge till den i London belägna indpunkten af Eastern-Counties Railway, att ett urgt fruntimmer hade i hemligh et lemnat sitt hem, och det begärdes att hen måtte qvarhållas vid stationen, i fall hon komme på jernvägen, tills en i andra ändan af London boende slägting kunne blifva underrättad om hennes flykt. Snart ankom ett fruntimmer, i klädning af pucefärgadt satin och grå kappa, åtföljdt af en herre i hvit öfverrock, endast medhafvande en liten nattsäck, och med det utseende scm telegrafrapporten hade uppgifvit. Hon underrättades mycket artigt att hon icke kunde få fortsätta resan förr än hennes slägting vore kommen. Hon blef till en början mycket förvånad öfver det oförmodade uppehållet och sedan ledsen; och paret uttömde sig i försäkringar om sin kärlek och eviga wrolct, tills de afbrötos af fruntimrets farbroder, som äfven gee nom telegrafen hade blifvit underrättad cm sin slägtings flykt och nu satte henne i en kabriolett samt åkte sin väg, lemnande älskaren qvar i stor nedslagenhet. Den sednare var student och flickan tillhörde en af de förnämsta familjerna i Cenibridge. — KnrRIGEnNs DYRHET. I ett möte i London, för befrämjande af krigens afskaffande, upplyste en prest, mr Richards, att engelska folket från 1688 till 4845 hade betalat öfver 24,0C0 millioner rdr bko för utländska krig, och, under loppet af 490 år, 40,600 millioner. Från 4815 till 4848 hade kostnaden för försvarsverket uppgått till 6,560 millioner, och rentan på de ecnom krig samkade skulder hade under samma tid uppgått till 41,200 millioner; så att folket från 48145 till 4848 hade betalat den enorma summan af nära 48,000 millioner rdr bko i och för krigsväsendet. Från år 4783 till 4844 hade 555 , million utbetalats i subsidier åt främmande makter. Regeringen bade upptagit utgifterna för försvarsväsendet år 1848 till 229 millioner rdr, men finansreform-föreningen i Liverpool hade funnit dem bestiga sig till mer än 276 millioner. PASTE RIPTIM

6 mars 1849, sida 3

Thumbnail