Aftonbladet – 6 mars 1849, sida 1

man. En hop arbetare hade uttydt detta sa,l alt statyen skulle borttagas, och derföre sjelfva hållit vakt dervid; detta hade åter gifvit an-J ledning till sammanskockningar, hvarvid man slutligen börjat sjunga marseljäsen. Då hade vederbörande ansett tiden vara inne att skingra massorna, ehuru, om man får tro Censeur de Lyon,, ingen oordning dessförinnan egentligen blifvit begången. Den 22 Febr. var den vigtigaste delen af vallagen under förhandling, nemligen den som handlar om embetsmännens uteslutande ifrån att väljas till representanter, för den s.k. inkomptabilitetens skull, eller den redan i konstitutionens 28 art. stadgade princip om obehörighet för lönta embetsmän att tillika emottaga uppdrag såsom folkrepresentanter, hvarvid dock medgafs, att vissa undantag skulle kunna göras. Att bestämma dessa blef således här egentligen fråga. Enligt vallagsförslagets 75 art., som kom till; öfverläggning före art. 74, skulle följande em-! betsmän uteslutas ifrån rättighet att väljas i! det departement, hvarest de voro anställda: 1) presidenter och statsadvokater vid appella-! tionsrätterna; 2) presidenter, domare och statsadvokater vid underrätterna; 3) polisprefekter, prefekter, underprefekter och gene-alsekrete-l. rare vid prefekturen: 4) ingeniörer en chef och arrondissementsingeniörer; 5) akademierektorer; 6) inspektörer vid de primära skolorna; 7) erkebiskopen, biskopar och generalvikarier; 8) officerare, som kommendera divisioner och underdivisioner; 9) sjöprefekter; 10) generaluppbördsmän och uppbördstjenstemän i departementerna; 11) direktörer för di-l; rekt eller indirekt uppburna skatter, för do-J mänerna, inregistreringen och tullväsendet. Brunel, sjelf president i en appellationsrält, bekämpade med stor talang denna artikel; hanl, visade olägenheten af att utesluta så mångal män, som kunde vara nyttiga medlemmar afl national!församlingen. Han såg ingen anledningl! ) j att frukta det inflytande, som domare i sin krets utöfva, och beklagade att man på detta sätt ville utesluta nästan alla embetsmän. Vezin försvarade förslaget, som grundade sig på den i konstitutionen uppställda principen.l. Anledningen till den bekämpade bestämmelsen l. var klar: antingen skulle embetsmannen vara beroende af de maktegande, och deraf skulle representationen lida; eller också oberoende, och då skulle embetsmyndigheten lida. Vid omröstningen öfver en hop amendementer, som blifvit framställda, tillades till ute-l, slutningarne under n:o 1 presidenterna i ap-l! pellationsrätternas särskilda kamrar; vid n:o 2) tillades vicepresidenterna vid underrätterna; vid n:o 3 prefekturråden; vid n:o 5 akademi( Å inspektörerna; vid n:o 8 militäriska intendenter; vid n:o 11 inspektörer för skogarne. Slutligen tillades äfven presidenter för protestantiska konsistorier, samt guvernörer och åtskil-! liga andra högre embetsmän i kolonierna. Enligt 76 art. skall uteslutandet äfven gälla ! 6 månader, sedan embetsman afsagt sig sin! tjenstebefattning eller blifvit afsatt. Dennal artikel antogs äfven. Följande dagen, den 23 Febr., då national-l församlingen hann till den 78 art., bestämdes I; äfven ibland annat, att understatssekreterare och Seineprefekten skulle uteslutas ifrån valbarhet. Deremot blef ett, sannolikt emot Changarnier riktadt, amendement, att äfven utesluta högste befälhafvaren öfver mnationalgardet i Paris, förkastadt med 403 röster emot 328. Ifrån inkomptabilitetsprincipen fritogos äfven ministrarne, generalprokuratorn vid kassationsdomstolar, generalprokuratorn vid appellationsrätten i Paris, samt de medborgare, som endast erhållit ett tillfälligt befäl eller någon extraordinär mission. Femprocentsfonderna hade stigit till 83.40 å 83.60. STORBRITANNIEN. Ofverhuset har på biskopens af Oxford förslag nedsatt en kommittå för att utröna de bä-! sta medlen till slafhandelns undertryckande. . Lord Stanley påstod, hvsd lord Grey bestred, att slafhandeln tilltagit håde i utstrckning och, ohygglighet, sedan införseln af slafsocker blef tillåten. c Hr dIsraeli har tillkännagifvit, att han denl; 135 ämnade motionera en jemnare fördelning af skatterna; detta är naturligtvis en koncession, som torypartiet vill göra för att komma ifrån!: den hotande faran af Cobdens finans-reformförslag. En bill till förekommande af val-korruption har fått andra läsningen i Underhuset. Den 25! hade billen om ändring af parlamentsledamöternas ed diskuterats och gått igenom: andra5 läsningen är utsatt till den 46 April. I Öfver! huset lästes billen om suspendering af habeascorpus-akten för Irland andra gången. f General Charles Napier har för sin helsasr skull vägrat mottaga befälet öfver hären i Ost-!c indien. d Pepescher från general Whish sades hafva! ankommit, innehållande alt citadellet vid Multan ännu icke hade gifvit sig, men alt det bestämdt skulle inom två dagar falla i engelsmänk pens händer, antingen genom storm eller kapi-lp tulation. 0 Processen mot utgifvaren af the Nation, Duffy, ö för högförräderi, skulle ånyo börja den 9 Apr., 6 h emedan juryn i målet icke kunnat komma; öf-!g verens om utslaget, och derför måst upplösas. fi Utgifterna för flottan, hvilka för året 4348 —49 2 ippgingo till 7,158,610 , beräknas för 1849—530 I blott till 6,260,740 . , TYSKLAND. fö Preussens nya not. d Genom ecirkulärdepeschen af den 23 i förra u månaden har hans maj:t konungens regering befi tecknat den väg, på hvilken, enligt dess öf-!d vertygelse, den genom Tysklands ställning tränsande fordrade förening om det i Frankfurt . örbandlade förfaltningsverket skulle kunna upp! ås, Denna väg är öfverenskommelsens såvällg Nellan rvadcarinnma mna ah äpdac cam mad dan tr.