Aftonbladet – 5 mars 1849, sida 3

domstol. Jäfvige böra väl således dessa vittnen då befinnas. — Hvad åter angår deras berättelser så äro de sådane af Möller, att kungörelsen i fråga vär uppsatt på ett plank vid en nyligen timad eldsvåda å Malmskillnadsgatan vid sadelmakaren Edbergs egendom, af Folker åter att kungörelsen befanns i hörnet af David Bagares backe och Malmskillnadsgatan — hvilket är ett afstånd af flere hundra alnar, Folker att jag såg på kungörelsen, men han bar likväl ej ljudeligt hört mig läsa den, Möller att han ej tar på sin ed att jag hade ringaste kirnedom om kungörelsen — Möller att vid kungörelsen fanng fiera personer stående — Folker åter yttrar ej et ord derom — af dessa tvätydigheter jemte hvad ofvan är nämndt kunna kamereraren Möller och guldsmeden Folker ealigt rättegångs-balken icke anses såsom laglige och ojäfvige ansedde vittnen. Hvad de af aktor i påståenderne omnämnde 9:ne Dalkarlar , som äro hörde inför Öfver Ståth. Emb., angående kungörelsen, angår, torde deras hörande lemnas utan allt afseende, såsom ej hvarken här i orten kände, eller på ed hörde. Svårligen kan någon i en skymning emel! 7 och tillika dimmig med tjocka betäckt dan som den 20 Mars, förmoda, ana -eller sig en kongl. öfverståthållareembetets kung: anbragt på några för tillfället uppsatta b görande hägnad för qvarlefvor efter en tm: våda ibland stenhuggeriarbeten, byggnadsarbeten, der stenar, sandhögar och byggnadsmaterialier befunnos om hvarandra. Det är för mig sedan öfrigt konstträdgårdsmästaren af tyska nationen Benes, näringsidkershan ÅhrFmans och vaktmästaren Lundstedts vittnesmil, hvilka hr auditören De Mare haft till stödjande för sitra påståenden. Hvad först beträffar Bent, så är cemeli Bend och mig rådande ovänskap, bitterhet och z hvarföre jag serskildt anhäller om henom få dels med tyska församlingens pastors intyg öfver Ben s moraliska vandel och lefnadsomständigheter jemte nattvardsgång, som ej skett på många, minst 7 eller 8 år, af dessa skäl hoppas jag öfvertyga Ben: s jälvighet. Hvad hans redan gjorda vittnesberitivise åter angår, ligger för den skarpsynte och genicgonde domaren säkerligen den mörkaste skymnivg. ifan har i sitt vittnesmål icke en gång redligt och klart uppgifvit någon omständighet eler något sköl. hvilket jag hoppas han ålägges uppgifva, hvarföre fiene kunnat taga på sin ed att jag fredagsaftonen den 47 skall hafva yttrat att i morgon den 48 flere tusen man komma på Brunkebergstoig: hvad desse perscner skulle uträtta, göra eler Jata har Bene icke yttrat ett ord derom — cch tet var ej för denne osanningsfulle person ej godt att säga någon närmare förklaring, emedan uti hans vittnesmål, som ofvan är nämndt, råder ett dunkelt mörker. Hvad sedan åter angår näringsidkerskan 5 brmans och vaktmästaren J.undstedts vittnesmål, ss hvad den förras angår är det i så målto oriktigt, att jag svarat henne att det gula papperet, son: jeg haft SC med mig till hennes näringsstälie, varit cn 1 oftisch, och sedan beträffande Lundstedts vittnesn:t!, att jag talt på allvar hvad jag yttrat mind agen (d. 29 Mars hos traktören Holmqvist, bestrider jag helt och hållet, emedan både Lundstedt och flere ar: gäster likasom jag gycklade om hyvarjehanda di-hurser, då äfven jag deltog i dem med besvarandet i: a ton, Jag har, om icke sjukdom hindrat mig, in ä glädje velat såsom undersåte göra troketsed åt vä. allernådigste konung Oscar, sänd af himmelen för att tygla lasterne, belöna dygderne, beskydda den oskyldige och värnlöse, samt betryckte undersäten, och hvilken store och vise konung antagit till sit Valspråk Rätt och Sanning, och måtte detta valspråk göra hans spira utmärkt och hans undersiter lycklige, ja måtte hvar cch en, äfven den ringaste undersåten, lära känna hvad obeskrifiig välgerning Gud bevisat svenska folket, ät hvilket ban gifvit en huld, rättvis och god landsfader, ty allt godt strömmar i ett land från denna källa. Mitt rörda sinne kan ej underlåta på detta sätt yttra sig, isynnerhet då för min välmening och tanke att bidraga till en god handling, i stället blifva vanärad, plågad med fängelse och slutligen med påstående att derföre få mitt lif flytande i blod. Oaktadt den strängaste undersökning och rar ikning, som redan hållits i nio månaders tid, har å mig deruti icke minsta spår kunnat träffas, till något deltagande eller brottsligheter, som stöder å allmän lag och rena samt klara öfvertyg: , uti Mars-oroligheterna eller derförinnan, vare sig i allmänt eller enskildt tal eller samGyäm eller vid någre andre tillfällen. Men jag stöder mig på! dj tälamod, att himmelens och jordens allv. mare skall ingifva männer af snille, H om sin ädla själ hysa oberoende käns! ningsvärdaste kall på jorden, nemligen betet, ett rätt och ljust begrepp uti hvad jag felat, cm jag något fel har begätt. Uppå de skäl jag nu andragit cch som : åklagarens hr auditör De Mari s Slutpå tande och dunkla skäl, och ingalunda på Mu: lagliga öfvertyganden, att hafva i något varit saker till det brott hr auditören p vara förvunnen, så nödgas och får jag sak som påföljder bestrida allmänna öklagarens hr auditör De Marcs å mig gjorda påståenden: likasom jag hos högtärade rätten enfaldeligen hemställer huruvida hr auditör Be Maris, så väl ig som alla öfrige anklagade i Mars-oroligheterno giorda slutpåståenden äro behörige och lagligen ansedda, då hr auditören icke af den nu tillförordna i justitickansleren presenterat förordnande att tarande uppträda såsom allmän åklagare i detta ma: och deri slutpåståenden såsom sådan inför domstolen ; nifva. Stockholm i rådhusfängelset den 24 Dec. i? Christoffer Ka nberg.a