nigt utlåtande, hafven j, jemte öfverlemnande af bergmästarens i orten och Vär befallningshafvandes i länet underdåniga yttranden, för egen del anfört: att anläggningen af Gyljens på 143, mils afstånd från Gellivare malmberg belägna och på malmfång från sistberörde ställe beräknade masugn, hvarå Edert, Vårt och Rikets Bergskollegii privilegium år 4827 blifvit utfärdadt, medfört betydliga omkostnader, särdeles vid företagets början; att de med nya verks anläggande alltid förenade svårigheter härstädes varit så mycket större, som, utom alla ifrån aflägsenheten sig härledande olägenheter, de för ett bergsbruks underhållande erforderliga tjenstbarheter icke alltid och med säkerhet kunna påräknas uticn ort, der Lapp-allmogen endast vid vissa tillfällen finnes beredvillig att biträda med malmforsling, samt nybyggare och öfrige innevånare, blott dä de sakna andra arbeten och förtjenster, äro hugade att sysselsätta sig med kolning och malmtransport; i följd hvaraf det inträffat, att, ehuru Gyljens läge är på närmare afstånd från Gellivare malmberg, än masugnarnes inom det såkallade Hermelinska distriktet, och malm således företrädesvis borde kunna erhållas vid Gyljen, malm likväl understundom blifvit, på sätt de till Eder, Vårt och Rikets Bergskollegium, inkomne relationer utvisa, från södra delen af riket med mycken kostnad till Gyljen uppförd, samt att följaktligen med visshet kan antagas hvad äfven de för sednaste tolf åren af bergmästaren granskade bruksräkenskaperna vitsordade, att tackjernstillverkningen vid Gyljen under de åtnjutna frihetsåren blifvit drifven utan någon behållning till ersättning för anläggningskostnaden; vid hvilket förhållande och då genom Kongl. Maj:ts special-privilegium för nya bergsverks inrättande i Finland, Norrländerne och Lappmarken af den 9 Augusti 1673 är stadcadt, att nya verk i dessa orter skola efter metallernas värde samt landsortens beskaffenhet, besvär och aflägsenhet från sjökanten, ofelbart tilldelas 40 å 20 och 30 frihetsår, hvilka för de bruk, som å mycket svåra och olägne orter upptagas, än vidare kunna med några år prolongeras, samt en sådan skattefrihet inom dessa orter ytterligare försäkras uti 6:e punkten af Kgl. Plakatet den 27 Augusti 1723, J funnit Eder cega grundad anledning att i underdånighet tillstyrka, det egarne afifrågavarande masugn måtte nådigst förunnas ytterligare frihet från tiondejerns utgörande under 40 år eller intill 1857 års slut. Vid pröfning af detta ärende hafve Vi, med afseende å hvad sålunda anfördt och upplyst blifvit, funnit godt att, på sätt J underdånigst tillstyrkt, i nåder medgifva, att ytterligare skattefrihet för Gy!jens masugn må under 40 år, räknade från och med år 1848, tillgodonjutas. ——— —