Aftonbladet – 1 mars 1849, sida 2

ring, utgörande ett värde af 983,852, och största delen efter af domare och gode män verkställda uppskattningar, uppgående till 3,097,907: 98, 9; nämnde bevillningsvärde, å , deraf, har medgifvit delaktighet till 655,928, hvaremot och sedan direktionen, efter granskning af domarevärderingarne, nedsatt desamma till omkring 86 procent, inträdesoch helånings-rätt blifvit, enligt reglementets föreskrift, fastställd till, hälften af det godkända värdet med. 1,329,629: 47, 4; emedlertid har delaktighetsrätt, på grund af både bevillningsoch domare-taxering, icke blifvit begagnad för mer, ån 1,757,7146: 16, samt af förutnämnde 364 delegare 342 st. fått sig lån beviljade i tillsammans 1,189,203: 46, till betäckande af hvilken summa obligationer intill ofvanstående datum blifvit utfärdade å endast 885,500 rdr allt bko. Af lessa facta kan slutas, att oaktadt den återhållande kraft, som till direktionens heder, låter sig förnimma vid granskningen af egendomsvärderingarne, den unga inrättningen gått framåt med jemna och säkra steg, och att dess obligationer således förtjent och tillvunnit sig ett fullkomligt förtroende. — Ifrån Christiania skrifves, att lektor Faye der hållit ett intressant föredrag i den Techniska föreningen om mennisko-hjernas bildning, sammansättning och verksamhet. Ilan utvecklade deri, ibland annat, huruledes frenolosien och Halls system efter hand blifvit trängda tillbaka till ett intet och att den genom magnetiska sömnen framkallade öfvernaturliga clairvoyancen hittills icke varit annat än charlataneri. Angående denna sista punkten uppgaf han, att oaktadt akademien i Paris utsatt en belöning af 10,000 francs för den, som inför akademien kunde bringa personer i clairvoyant tillstånd och flere anmält sig, hade ingen ännu vunnit belöningen; men icke desto mindre förevisades i Paris snart sagdt dagligen personer, hvilka på ett nästan obegripligt sätt aflade prof på clairvoyance. Man visste att det var charlataneri, men det utfördes så mästerligt, att ganska skarpsinniga iakttagare icke förmådde afslöja hemligheten. Intill den 19 Februari hade 852 personer i Bergen varit angripna af kolera, hvaraf 518 lött och 243 tillfrisknat. Man kände nu att koleran äfven utbrutit på Storöen och 1 Quinnherred, Dysnaes och Mangers församlingar samt Hardanger. Berättelserna om farsotens härjande i fisklägren på Norges vestkust låta högst bedröfligt. Om ock något är öfverdrifvet, synes dock sannolikt att tillståndet är olyckligt. Espevzer hor man vägrat båtar och jakter, som innehaft sjuke, att få nalkas landet, och le sjuke hafva derigenom icke fått vård, samt smittan utbredt sig å farkosterna. Inga läkare innas för de sjuke på stället. Kolerasjukhus innas alldeles icke i landsbygden. Den storm, som natten mellan den 15 och 16 Februari rasade i trakten af Fredriksstad, veskrifves såsom den svåraste man der haft i nannaminne.