Aftonbladet – 27 februari 1849, sida 1

ARTAS TONGA CIHOTL nr nn samt ändamål: att skydda Turkiet emot Rys: lands knappast bemantlade inkräktningar oc förmå kejsaren att respektera de traktate hvilka han velat illudera med den djerfva bak slöghet, som karakteriserar kabinettet i S Petersburg. Den franska tidningen Sitelen yttrar härom Detta slag skall utan tvifvel blifva ganska känn bart för Ryssland, som trodde att Europas state mer än tillräckligt sysselsatta med inre angelägenhe ter, redan hade åtminstone i tysthet accepterat d läror, som blifvit framställda i Nesselrodes manifest Man bör doek icke tro, att kejsaren af Rysslanc omedelbarligen drager sig tillbaka. Han skall förs försöka list och sedan hot. Ryssland äger en ofant lig styrka i den skräck, hvarmed det nu i 30 å slagit de europeiska regeringarne genom att alltic visa sig färdigt att gripa till svärdet, Men om det är allvar, att England vill fören: ig med Frankrike och den Ottomanniska Porten fö alt sätta en gräns för den ryska politikens ingrepp så är förhållandet ändradt, och det blifyer Ryssland som behöfver frukta ruinen af alla sina nederlagsplatser vid Svarta Hafvet och bildandet af en Ronanisk stat, som, sträckande sig omellan Donau och Pruth, skulle för alltid stänga vägen till Konstantiopel. -Vi vilje icke säga, att sakerna redan stå på lenna punkt; vi säga blott, att de kunna komma lit; ty det är klart, att Ryssland, som åren 1840 och 4841 uttryckligen förbundit sig att aldrig utöfva innat än ett kollektift inflytande på Turkiet, har lifvit gripet in flågranti under försöket att med Porten förnya en särskild traktat, hvars syfte, i afeende på Frankrike och England, var lika med den Unkiar-Skelessi och, i afseende på Donaufurstenlömena, gick ut på ett totalt absorberande af deras politiska och administrativa sjelfständighet. Vi hafva länge sagt, att upprättandet af konstiutionnel frihet i Donaufurstendömena innebär för Ryssland en fara, som det till hvad pris som helst rill undvika, Litet gör det Turkiet, att Moldauvalacherna åtnjuta en konstitutionnel, ja äfven en lemokratisk frihet, om de blott tjöna såsom en förnur emot Ryssland. Det var en tid, då den relilösa frågan beherrakade alla andra i Turkiets ögol så är det icke numera. Det är den politiska fråjan, som letat sig fram äfven till divanen, och Dovaufurstendömena böra i Portens ögon vara så my et bättre organiserade, för att kunna göra des tarkare motstånd mot Rysslands planer. Pet är rån denna synpunkt man skall se saken, för att atta den förtjusning, hvarmed Porten skall emottaga lylika propositioner af tvenne makter, hvilkas upprädande, då det är förenadt, är oemotståndligt i rienten. Sannolikt vilja kabinetterna i London och Paris icke drifya saken till det yttersta, men de skola utan tvifvel Jära en omätlig tjenst åt Turkiet och furopa, då de visa, att Ryssland, som alltid hotar, sin tur också får känna fruktan. Journal des Debats berättar, att Ryssland just tod i begrepp att med Porten afsluta en ofoch lefensiv-allianstraktat, som bland annat innehöll att )onaufurstendömenas konstitution skulle suspendeas i 7 år, under hvilken tid Ryssland och Porten kulle modifiera den samt derefter i samråd besluta m furstendömenas slutliga öde. Under samma tid kulle icke hospodar omväljas. Ryssland skulle beäget åtaga sig att i furstendömena besörja polisen ch upprätthålla ordningen. GREKLAND, Inrikesministern Londos har blifvit besegrad f oppositionen i deputeradekammaren och måst egära sitt afsked, som beviljats honom. Hans ortfölj är lemnad åt Glarakis; men han tros stället få utrikesportföljen efter Kolokotroni. Åtskilliga röfverier hafva ånyo inträffat, och andeln samt penningrörelsen äro i ett lidande illstånd. NORDAMERIKA, Förenta Staternes handel, som redan 1847 ade, i följd af deras ofantliga spanmålsafsändingar till Europa, ansenligt öfverstigit den af r 1846 (373 millioner mera), har 4848 uppått ill 1 milliard 648 millioner eller 22 miloner mera än det föregående året, —— RE